Sedan Försvarsmaktens logistikchef började mer aktivt publicera videoinlägg har jag börjat få allt fler kommentarer kring hur ”cringe” de här filmerna är. För en del är de stundtals provocerande i all sin klämkäckhet. Det senare har jag full förståelse för då det kan uppfattas som en aning hånfullt att, likt bilder på glada generaler som äter mat i något tält, förmedla en bild som inte känns igen på förbanden. I synnerhet när det gäller utrustning som ”aldrig” tycks komma fram. Det är i sig enkelt att komma tillrätta med, exempelvis genom att kommentera och rakt ut fråga var grejerna är. Det är inte det som är själva problemet. Att kritisera sakfrågor måste vi fortsatt kunna göra. Men att saker är ”cringe” är liksom en del av den naturliga utveckling som måste ske för att ”hitta sin röst”. I grunden är det samma mekanismer som när du som instruktör försöker hitta ”dig själv” istället för att vara en kopia av någon annan. Att kritisera den framtoningen riskerar snarare att bli kontraproduktiv.
Vi har länge kritiserat Försvarsmakten i allmänhet och chefer i synnerhet för att närvaron på sociala medier lämnar mycket att önska. Men vi kan inte samtidigt förvänta oss att när chefer och företrädare väl skapar konton så kommer de vara fullfjädrade influencers. Det är inte naturligt för de flesta av oss att titta in i en kamera och prata utan någon form av respons. Det är en återkommande kommentar kring distansutbildning där lärare upplever det som väldigt ovant att hålla en föreläsning utan att kunna läsa av publiken och få någon hint om de hänger med eller ej.
Det som exempelvis @tvsssm_ och @verkan_ gör kräver ihärdighet (för att använda ett aktuellt ord) och en dos av antingen mod eller galenskap. Att begära att andra, som kanske inte ens har ett privat konto på den plattform man nu ska ge sig ut på i sin tjänst, ska kunna prestera lika skarpa tagningar är ungefär lika realistiskt som att förvänta sig att förstaårs-fänriken ska kunna leda sin pluton i strid direkt efter examen utan tid för samövning.
I takt med att allt fler företrädare väljer att ta modet till sig att börja kommunicera i bild och film, måste vi vara redo för att det kommer bli lite taffligt. Det är en väg som måste vandras där det inte räcker att stå bredbent och tala med tydlig stämma. Det finns en oändlig rad med andra faktorer att ta hänsyn till där ett 3 minuters klipp mycket väl kan ha tagit en hel dag att få till. Det behöver vi vara ödmjuka inför. Och om du inte tror mig, försök spela in dig själv där du pratar i 5 minuter om ett ämne och lyssna sen på hur det låter. Inget gör en så självmedveten som att höra sin egen röst eller se sig själv på film.
Vi är översköljda av olika former av influencers som antingen ”vloggar” eller poddar (eller bådeoch) där produktionen uppfattas som väldigt kvalitativ. Det vi inte ser är det arbete som pågår i bakgrunden med anställda klippare, manusförfattande och omtagningar. Vill vi få en realistisk bild om hur det verkligen är behöver vi leta oss tillbaka till hur det var i början för en podd eller influencer. Jämför man exempelvis Krigshistoriepoddens första avsnitt med de avsnitt som produceras idag är det ljud- och innehållsmässigt en betydande skillnad. Jag kan med jämna mellanrum gå tillbaka och skamset titta på de artiklar jag skrev 2016, eller för den delen de instagraminlägg som jag publicerade då. Men någonstans måste resan börja för att vi ska kunna lära oss och hitta vägen framåt. Då får det lov att vara lite ”cringe” emellanåt.
För att underlätta för Försvarsmaktens personal i dessa frågor bedömer jag dock att Försvarsmakten, om det inte redan har gjorts, bör se över och förtydliga myndighetens riktlinjer och handbok om sociala medier.
Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning JO-beslut 245-2018
Citatet ovan är hämtat ifrån ett uppmärksammat ärende där en officer blivit säk-anmäld och fått se sina behörigheter indragna på grund av inlägg på sociala medier och en privatblogg. Även om JO valde att ”fria” Försvarsmakten i form av att det inte ansågs utgöra olagliga repressalier riktades en del kritik emot hur myndigheten agerat samt hur riktlinjerna och handboken utformats. Det var kort och gott otydligt hur personalen skulle kunna nyttja sociala medier på ett sätt som var förenligt med såväl sekretess som den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Nu, snart två år senare, kommer resultatet. En arbetsutgåva av en ny handbok som är tänkt att ersätta den gamla handboken ifrån 2013. Om datumen i remissutgåvan stämmer verkar planen vara att detta sker redan nu i november 2021. Vilket får anses vara något av rekordfart med tanke på att remissrundan påbörjades (räknat ifrån dagen efter fastställandet i VIDAR) den 23 september. En runda som avslutas den 10 oktober vilket ger remissinstanserna tolv arbetsdagar att svara. Bara den korta framförhållning är tillräckligt för att ifrågasätta om det överhuvudtaget blir en remissrunda med kvalité. Men det slutar egentligen inte där, för remissinstanserna är avgränsade till högkvarteret och försvarsgrensstaberna. En passande avgränsning då tre av det totalt nio staberna har ingått i den så kallade arbetsgrupp som påbörjade arbetet med handboken under sista kvartalet 2020. Återigen uppseendeväckande snabb hantering, speciellt med åtanke att det varit en pandemi som resulterat i att verksamheten på andra håll inte kunnat genomföra sina projekt inom tidigare angivna tidsramar.
Och låt mig vara tydligt från början. Den här ”vägledningen”, som består av 48 sidor (en sida mer än nuvarande handbok), är inte så mycket till vägledning. Om Försvarsmakten med vägledning inte menar ett språk som i princip säger att det är bättre att låta bli att prata om myndighetens verksamhet på sociala medier. Jag hyser egentligen inga förhoppningar om att den här kritiken som jag är på väg att framföra kommer nå fram till LEDS KOMM. Däremot tycker jag att det är viktigt att personalen, och den svenske medborgaren, förstår hur undermålig den här produkten är. Att den, med få undantag, inte är resultatet av att kommunikationsavdelningen tagit ansvar för Försvarsmaktens resurser och använt dem på ett effektivt sätt. Och att det med all tydlighet lyser igenom att MUST SÄKK dominerat arbetet där fokus legat på förbud istället för möjligheter.
Försvarsviljan i hela samhället stöds genom informationsinsatser både på militärstrategisk och på operativ nivå. Det är tydligt för både vår egen befolkning och omvärlden vem som är den angripande parten.
Doktrin för gemensamma operationer
I doktrin för gemensamma operationer definierar Försvarsmakten den operationsmiljö som myndigheten är satt att kunna verka i. Den operationsmiljön är indelad i de fysiska domänerna rymd, cyber, mark, luft och sjö som i sin tur inkapslas av informationsmiljön. Inom den här miljön inryms militärstrategisk kommunikation, kommunikationstjänst och informationsoperationer där målet är att rikta alla ingående delar för att, precis som med olika vapensystem, uppnå de strategiska och operativa målsättningarna som Försvarsmaktens ledning satt upp. I boken pratas det även om proaktiva och ”offensiva” informationsoperationer som en försvarsmaktsförmåga. Vilket ligger väl i tiden där tillgången till information är ett tumtryck bort och större delen av världens medborgare är kontinuerligt uppkopplade mot en aldrig-sinande ström av information. Problemet är bara att vi började springa långt innan vi överhuvudtaget kunde gå, och det skapar sårbarheter i detta nu. Sårbarheter som riskerar att skada vår försvarsförmåga om vi fortsätter att ignorera dem.
Efter att ha delat bilden ”Allvarstid kräver” på instagram mottogs kritik från en person där Taktisk.se anklagades för att ha ”definierat om säkerhetsdoktrinen” samt ”utbildning och definitioner i säkerhetstjänst”. Vidare gavs rådet att framtida inlägg ska förankras i ”gällande instruktioner”. Den här kritiken blev inledningsvis bemöt via Instagram-kontot. Däremot kvarstår det behov att förtydliga vissa begrepp för de som kanske inte är bevandrade i den terminologi som användes. Därför kommer det här inlägget att börja från början med ordet ”doktrin”, samt varför det är ett orimligt antagande att en webbplats som den här kan omdefiniera en doktrin. Det här inlägget kommer att hänvisa till antingen den militärstrategiska doktrinen, eller olika handböcker inom försvarsmakten. De här publikationerna är öppna och finns att hämta via Försvarsmaktens hemsida för de som önskar läsa.
Ordet doktrin beskrivs i Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin 2016 (MSD16) på följande sätt;
Doktrin betyder tydliggjord lära, i politiska och militära sammanhang med tillägget, som grundval för handling. Koncept betyder bärande idé och ett utvecklat sätt att tänka, i detta fall hur det militära försvaret ska nyttjas.
I media kan det förekomma begrepp som ”säkerhetspolitisk doktrin”, vilket beskriver hur Sveriges regering och riksdag avser att agera politiskt i exempelvis frågor som rör allianser med andra nationer. Utifrån detta utformar sedan Försvarsmakten en egen doktrin för att inrikta myndighetens arbete för att uppnå de säkerhetspolitiska mål som regering och riksdag beslutat om. En doktrin fastställer exempelvis inte hur alla operationer skall genomföras. En doktrin målar med ”grova penseldrag” upp riktlinjer med syftet att vägleda personalen i rätt riktning.
Urklipp från MSD16
Eftersom doktriner ligger på en hög nivå (strategisk och operativ), behövs dessa brytas ner till mindre och mer specifika publikationer för att underlätta för att personalen att ta till sig budskapet. Utifrån den militärstrategiska, samt operativa doktrinen skapas därför reglementen på taktisk nivå, samt handböcker som beskriver mer detaljerat hur verksamheten bör och ska bedrivas för att uppnå de högre målsättningarna.
Bildkälla: MSD16
Utifrån detta kan blir påståendet att en bild med tillhörande text ”definierat om säkerhetsdoktrinen” snabbt omintetgjort. Framförallt eftersom de fastställda doktrinerna inte tar hänsyn, eller skapar riktlinjer för hur den enskilda soldaten eller sjömannen ska agera på exempelvis internet. Inte heller när affischen skapades 1939 definierade den varken den säkerhetspolitiska eller militärstrategiska doktrinen. Däremot kan den, precis som en svensk tiger eller varning – mullvadsarbete pågår, användas i moderna tid för att få fram ett budskap som är tidlöst. Eftersom vi har fastslagit att det inte finns en specifik säkerhetsdoktrin som behandlar detta, behöver vi leta vidare efter instruktioner som kan vara relevanta.
Ordet ”säkerhetstjänst” nämns, vilket naturligt för oss till den handbok som finns i ämnet. Nämligen ”Handbok Säkerhetstjänst Grunder”. Anledningen till att börja med grunder är för att klargöra vad själva begreppet ”säkerhetstjänst” innefattar. I vardagligt tal används det för att beskriva den verksamhet som den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) och Säkerhetspolisen (SÄPO) bedriver. Det som däremot sällan nämns är att det är ett begrepp som innefattar flera olika områden.
Den militära säkerhetstjänsten omfattar säkerhetsunderrättelsetjänst, säkerhetsskyddstjänst och signalskyddstjänst.
Detta innebär att säkerhetstjänst kan innefatta allt från lås och bom, till vilket sambandsmedel du använder för att kommunicera i tjänsten. Då en enda handbok för att sammanfatta hela säkerhetstjänsten skulle bli väldigt tung finns det mer specifika handböcker för respektive område.
Bildkälla: H Säk Grunder
H SÄK Grunder beskriver framförallt hur säkerhetspersonal genomför korrekta säkerhetsanalyser och hur genomförandet av säkerhetsbestämmelser ser ut. Detta innefattar hur försvarsmaktens personal bör agera för att skydda Försvarsmaktens skyddsvärden. Därför får all personal utbildning för att kunna hantera sekretessklassad information på ett korrekt sätt, eller vad de får och inte får prata om enligt lag. Utbildning i säkerhetstjänst genomförs av respektive SÄK-funktion ute på förbanden. Det är alltså ingenting den här sidan gör anspråk på att göra. Snarare informeras besökare och följare om hur de kan tänka gällande sitt egna agerande på exempelvis internet, något som är applicerbart även för de som inte är involverade i försvarsmakten.
I takt med att sociala medier slog igenom och det blev lättare att dela med sig av bilder och text uppstod ett behov av riktlinjer för att stötta personalen. Därför finns det numera en försvarsmaktshandbok i sociala medier (H FM Soc Med). Försvarsmakten uppmuntrar sin personal att vara aktiva på sociala medier och att delta i det vardagliga samtalet som sker där. Samtidigt finns det risker identifierade med att lägga upp exempelvis text och bilder, vilket gör att det finns ett behov av att vägleda och informera personalen om hur de kan och bör agera i vissa situationer. Notera att ordet som används här är ”bör”, inte ”ska”. Yttrandefriheten är en grundlagsskyddad rättighet som även gäller personal i Försvarsmakten. Således står det var och en fritt att kommunicera sina tankar och åsikter så länge de inte bryter mot de lagar vi har i Sverige. Det är nu vi kommer in på de instruktioner som finns att tillgå (utöver eventuella lokala instruktioner som är specifika för förbandet och förbandsorten) som beskriver exempelvis vikten av ”vaksamhet” (vaksamhet skall förövrigt inte enbart kopplas till fysisk verksamhet, det kan även innefatta källkritik) och ”tystnad”.
urklipp från H FM Soc Med
Det är framförallt de sista två styckena som är viktiga att ha i åtanke innan du publicerar den där ”roliga bilden” på exempelvis Facebook. Utgå ifrån att en bild som publicerats alltid kommer att finnas kvar. Tänk även på att personen du tagit en bild på kanske inte vill synas på internet för all framtid. Det är därför den här sidan informerar med jämna mellanrum om behovet att tänka till en eller två gånger extra innan publicering. Den här sidan påstår sig inte vara en officiell kanal för Försvarsmakten, inte heller ska inlägg ses som något officiellt uttalande från en myndighetsutövare. Alla inlägg är åsikter publicerade av en person för att delge tips och erfarenheter som kan vara av gagn för andra att känna till. Instagram-kontot ska ses som en förlängning av hemsidan för att nå ut med information, samt sådant som helt enkelt gör sig bättre i bildformat än som separata inlägg.
Slutsatsen är alltså att det aktuella inlägget varken omdefinierar svensk doktrin, utbildar samt använder definitioner kopplade till säkerhetstjänst eller frångår de gällande instruktioner som finns i Försvarsmakten. Det som däremot stämmer är att kontot, och sidan, varvar information, träning och humor om vartannat som kan uppfattas som tilltalande för dig som besökare.
Taktisk.se välkomnar all form av kritik, oavsett om den är positiv eller negativ. Det är utifrån den dialogen som den här sidan kan bli bättre. Därför är det viktigt att begreppen som kommuniceras används på rätt sätt. Annars är risken stor att begreppsförvirring bidrar till de inblandade parterna pratar förbi varandra, helt i onödan. Fortsätt kommentera bilderna på instagram, eller maila via kontaktformuläret. Allt läses, och svaras på efter bästa förmåga.
