Din EOBUSARE i gryningen

Etikett: eldhandvapen

På EHV-fronten en del nytt

Vi är snart fem månader in på 2024. Året då det är sagt att vi ska få se en del ny materiel komma ut på förband, inklusive nya vapensystem. Så hur ligger då läget egentligen med nästa generation av automatkarbiner som ska införas?

Det kan sägas att det varit en smula turbulent de senaste åren och även om det lugnat ner sig är det fortfarande vissa saker som hänger löst. Exempelvis vilken kaliber som huvudbeväpningen ska ha. Arméchefen fattade beslut i början på året att göra en ny översyn efter en ihärdig våg av kritik mot det tidigare valet av 7,62. Vi vet fortfarande inte vilken kaliber automatkarbin 25 blir i, däremot vet vi att Hemvärnet valt att 5,56 som huvudkaliber för sina soldater. En respons på det från armén är att Hemvärnet ”inte ha rådighet” i valet, men vad det kommer innebära framgent är svårt att sia om just nu (det cirkulerar rykten om oro över prislappen för ak24/25 och att nuvarande ekonomi inte kommer räcka till Hemvärnets behov).

Klart är åtminstone att 200 automatkarbiner levererats nyligen och att fyra plutoner på fyra olika förband (P 7, K 4, Amf 1 och F 21) ska under ett års tid testa vapnen i sin ordinarie verksamhet. Leverantören har antagligen noterat stormen kring projektet och försöker lugna oron genom att nu leverera mindre omgångar av vapen istället för enstaka större leveranser. Notervärt är att de tester som nu genomförs under 2024 skulle ha genomförts under 2023, åtminstone om man ska tro FMV:s projektsida. Målet är att 7500 karbiner ska levererats innan året är slut, samtidigt som testerna fortgår ute på provplutonerna, samt att under 2025 ska samtliga värnpliktiga beväpnas med de nya karbinerna. Därutöver ska förbanden tilldelas enligt prioritering baserad på krigsförbandsutvecklingen under perioden 2025-2030. Och för den som misstänker att Hemvärnet därmed kommer få tilldelning sist sägs inriktningen vara att åtminstone hemvärnsförbanden på Gotland finns med högt på prioriteringslistan.

Vidare förväntas FLF från P 7 beväpnas med ak24 inför sin rotation till Baltikum samt att det kan komma bli tal om en ombeväpning från ak24 till ak25 för en del förband allt eftersom införandet fortskrider.

Då projektet verkar dra ut på tiden och där ak25 är fortsatt långt borta är frågan vad som hände med den ”gapfiller” som det pratas om tidigare. Efter många om och men verkar det nu vara klart med ett inköp av M4 som förväntas levereras under hösten till Sverige för vidare leverans ut till förbanden kort därpå som ersättare för alla de ak5c som bokstavligt talat faller ihop.

Det som nu alla väntar på under den här veckan är den lista som berättar när vilket förband kan förvänta sig att få se en ny automatkarbin i verksamheten. I takt med att personal utbildas på och använder det nya vapnet kan vi förväntas oss att mer information tränger ut i organisationen om vad vi har att förväntas oss under 2025.

Interimsvapen i väntan på Sako

För ungefär sju månader sedan skrev jag en artikel om eldhandvapenprojektet och hur det mer eller mindre är att betrakta som en containerbrand. Artikeln blev en form av crescendo över alla turer fram och tillbaka som sedermera toppades med att ak4 skulle återinföras som gapfiller för personal med ”markstrid som huvuduppgift”. Det jag valde att inte nämna i den artikeln, men som nu verkligen behövs lyftas fram är de turer som skett internt inom Försvarsmakten, samt mellan myndigheten och FMV sedan åtminstone 2021.

Ämnet är aktuellt då nuvarande arméchef fattat beslut om att ”snarast” köpa in ett interimsvapen från en större europeisk leverantör i väntan på att finska Sako ska kunna börja leverera vapen. Det här har varit en pågående process sedan 2021/2022 där ÖB och LEDS sköt till pengar (en summa som nämnts ligger i storleksordningen 1,5 till 1,8 miljarder kronor) till armén för ett inköp. Medan högre stab noterade att inget hände sägs det från andra håll att pengarna istället trycktes in i finlandsaffären av dåvarande arméchefen. Det som nu framkommer från flera olika håll är en bild där dåvarande arméchefen tillsammans med dåvarande chefen för verksamhetsområdet Armémateriel (C VerkO Armé) på FMV inte bara aktivt motarbetat alla former av inköp av interimsvapen, mycket tyder på att affären med Finland varit bestämt på förhand av de involverade och att alla försök till alternativa lösningar motarbetats med kraft från duon. Dåvarande C VerkO Armé har haft en hög svansföring kring samarbetet med Finland och Sako, vilket har resulterat i att vissa (förhastade) inlägg raderats eller redigerats vid ett antal tillfällen.

Den dåvarande C VerkO Armé är idag chef för FMV:s ledningsstab och fortsätter, enligt insatta källor, genom VerkO Armé att motarbeta en upphandling av en gapfiller. Fördröjningsstriden från såväl dåvarande arméchef som C VerkO har således resulterat i en försenad upphandling som hade behövts genomföras redan 2021. Det har även resulterat i att Försvarsmakten kommer genomföra upphandlingen via egen upphandlingsorganisation och inte via FMV som brukligt är.

Min önskan om en extern granskning av processen kring nästa eldhandvapen kvarstår. Eller rättare sagt, jag som skattebetalare kräver att det här nagelfars. Här räcker det uppenbarligen inte med en intern revision utan det krävs externa ögon som kan vaska fram alla avtal, såväl muntliga som skriftliga, som gjorts sedan projektet med ”ak6” drog igång.

Beväpningen av vår personal ska inte riskeras vare sig på grund av prestige eller personliga intressen. Det är tydligt för alla i organisationen att vi lever på lånad till med våra automatkarbiner och att det inte är acceptabelt att den här processen förhalas ytterligare.

Gemensam automatkarbin med Finland?

Uppdatering: Dagen efter den här texten skrevs redigerade Försvarsmakten texten i sin nyhet, vilket tydliggjorde att det inte handlade om en gemensam upphandling av automatkarbiner. Jag låter däremot den här artikeln vara kvar, dels för att jag fortfarande tror på ett gemensamt vapensystem i framtiden, dels som ett minne för den fortsatta resan framåt med eldhandvapenprojektet.

Många har undrat, och det har länge diskuterats; vad kommer bli efterföljande till automatkarbin 5? Frågan har varit levande under nästan ett årtionde och framförallt aktualiserats under de senaste åren när allt fler automatkarbiner verkar fallit för åldersstrecket. Med rykten om nya kalibrar och en mer modulär vapenplattform har det funnits en del mer eller mindre trovärdiga alternativ.

Idag kom nyheten som egentligen var inte var själva huvudnyheten. I ett inlägg om Försvarsmaktens upphandling av nya bandvagnar fanns ett stycke som i förbifarten annonserade att Sverige skulle köpa en nya automatkarbin tillsammans med Finland.

Gammal text: I september startar en upphandling som berör många inom Försvarsmakten. Då fastställs vilket eldhandvapen som ska ersätta AK5:an. Det nya eldhandvapnet köps in tillsammans med Finland – vilket betyder att länderna kommer att använda samma automatkarbin i framtiden.

Ny text 4 maj: I september initieras ett uppdrag som omfattar anskaffning av en helt ny eldhandvapenfamilj (prickskyttegevär, skarpskyttegevär, automatkarbin och självskyddsvapen) och som bland annat ska ersätta AK5:an. Inriktningen är att undersöka möjligheten till samarbete med Finland och se om det är möjligt att genomföra någon del av anskaffningen tillsammans.

Försvarsmakten 2021

En nyhet som kommer veckan efter att Finland annonserat att länderna ska utbyta information gällande eldhandvapen i syfte att främja utvecklingen av nya vapensystem och ammunition. I Finland verkar det uppstått en del förvåning kring om landet verkligen ska köpa nya automatkarbiner, eller om det i själva verket rör sig om ett skarpskyttevapen. Vilket skulle då falla i linje med det finska projektet kring halvautomatiska gevär, vilket i sin tur stärks av de bilder som brigadgeneral Frisell laddade upp den 29 april.

Där är det tydligt att samarbetet berör eldhandvapen överlag, och framgår ingenting om specifikt automatkarbin. Samtidigt behöver vi även komma ihåg det inlägg som brigadgeneralen publicerade ett år tidigare och som sedermera raderades. Där det inte bara direkt framgick att Sverige övervägde ett samarbete med Finland kring upphandling av ett nytt eldhandvapensystem, det visades även flera olika vapensystem som ligger utanför skarpskytte-sfären. Undertecknad har tidigare framhållit att FISE-samarbetet mycket väl kan rendera i en gemensam karbin, och sett till spekulationerna på andra bloggar samt de bilder på AR-plattformar som synts väljer jag att inte helt avfärda nyheten som ett dåligt val av ord.

I allt det här ska vi inte glömma bort att förra årets budgetcirkus bland annat resulterade ett kompletterande budgetunderlag från Försvarsmakten där myndigheten redogjorde för att den då föreslagna ekonomiska ramen skulle medföra en reducering i ekonomin för anskaffning av nytt eldhandvapen. Således vore logiskt att försöka rida på samarbetsvågen, likt inom flera andra områden, och dels dela kostnaderna för utveckling men också upphandla tillsammans med andra för att pressa priset.

Framtiden får utvisa om det är en språkförbistring eller om länderna faktiskt kommer att köpa en automatkarbin tillsammans. Undertecknad är fortsatt optimistisk över att det kommer bli en gemensam vapenplattform för att ytterligare stärka interoperabiliteten mellan länderna.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén