Taktisk.se

Din EOBUSARE i gryningen

Fortsatt svalt intresse för värnplikt hos kvinnor

Av

den 22 november, 2020

i värnplikt

De ungdomar vi kallar till mönstring har i mönstringsunderlaget bland annat svarat att de inte har några kroniska sjukdomar eller skador. Ungdomarna har också svarat att de är intresserade av att tjänstgöra med plikt (red fetmarkering).

https://www.rekryteringsmyndigheten.se/18ar/kanner-du-en-18-aring/

När värnplikten återinfördes 2017 föregicks införandet av den urgamla diskussionen om tvång är något en liberal demokrati ska syssla med. För att lugna alla något kommunicerades det att de som skulle klassa till mönstring i första hand skulle bestå av de som var intresserade av värnplikt. Dessa tillsammans med de som sökte frivilligt skulle vara nog för att tillsätta samtliga utbildningsplatser inför varje år.[1][2][3] Vilket låter bra på pappret då statistiken visar att andelen positiva till värnplikt vida överstiger såväl mönstringsbehovet som antal platser i utbildningsorganisationen. Men i realiteten kräver det å andra sidan att alla som är positivt inställda till grundutbildning även är lämpade till de befattningar som finns.

Sett ur perspektivet att bemanna krigsförbanden ser det ändock ljust ut, sett till antal. Var det däremot ser mörkare ut är fördelningen mellan könen av de som mönstrar och blir uttagna för värnplikt.[4] Enligt Rekryteringsmyndighetens egen statistik är i princip 50/50 mellan könen i att besvara mönstringsunderlaget som skickas ut till alla totalförsvarspliktiga ungdomar. I nästa steg gällande andelen kvalificerade svar (det vill säga svar som inte antyder exempelvis sjukdom eller liknande) börjar siffrorna skjuta över till en tydlig majoritet män. Trenden håller sedan i sig när variabeln positivt inställd adderas. Jämför vi med de som frivilligt ansökt ser vi att det fortsatt är majoritet män som söker, blir kallade och uttagna. Detta innebär således att Försvarsmakten helt enkelt inte når sin målsättning om 20% värnpliktiga kvinnor (17,5% ryckte in 2019).

Läs mer

Försvarsmaktens rekryteringsfilmer genom tiderna

Av

den 15 november, 2020

i Allmänt

Försvarsmaktens reklamkampanjer har inte bara varit ett hett diskussionsämne runt otaliga fika-bord på förbanden, eller för den delen på sociala medier. Såväl uppsatsskrivande studenter som forskare har skrivit spaltmeter om hur kommunikationen kan tolkas, vad informationsansvariga inom Försvarsmakten vill åstadkomma, hur den tas emot av tilltänkta mottagare och hur personalen reagerar på reklamen. Kort och gott, det finns gott om material att gå igenom för att undvika att ”killgissa” kring ämnet.

Vad vi ska ha klart för oss är att det här med reklam och Försvarsmakten egentligen inte är något särskilt nytt och det förekom rekryteringskampanjer under 90-talet för rekrytering till exempelvis teknisk officer.

Läs mer

Samhällets ansvar mot Försvarsmakten

Av

den 11 november, 2020

i Lessons learned

Militära familjer har under senare tid varit ett uppmärksammat forskningsområde, såväl hur en familj påverkas där en eller flera föräldrar tjänstgör utomlands som hur skilsmässostatistiken ser ut för de som varit utomlands på insats har undersökts. Försvarsmakten och familjen benämns som två giriga entiteter som kräver mycket av individen och där givandet till en part innebär ett tagande från den andra. Ett nollsummespel så att säga.

Det är tydligt att Försvarsmakten har insett att den samlade förmågan är avhängd på att familjelivet fungerar. Vi såg det utvecklas under ”utlandsdoktrinen” där anhöriga i allt större utsträckning uppmärksammades på olika sätt. Anhöriga tackades för att de ”lånade ut” sina partners till Försvarsmakten, och ytterst landet, för att lösa uppgift utomlands. Sen kom omfokuseringen från internationellt till nationellt för förbanden, vilket bland annat inneburit ökad fokusering på nationella insatser. Det här tillsammans med svårigheterna att rekrytera personal till nyckelbefattningar bidrar nu till att narrativet kring anhöriga också förändras. Det blev tydligast när kampanjen ”Just nu” kablades ut.

I och med kampanjen kommer allmänheten att få en inblick i hur det är att arbeta på en ubåt, som cybersoldat och i ett specialförband och hur det går att kombinera med ett familjeliv.

Försvarsmakten

Samtidigt kom Försvarets forum ut med en större artikel kring livet som veckopendlare och vilka förmåner som en anställd kan ha rätt till för att det inte ska bli en ekonomisk katastrof. Därutöver har fler och fler jobbannonser ett tillägg i form av ”Det finns goda förutsättningar för intern karriärrörlighet, friskvård och bra balans mellan arbete och privatliv.”

Budskapet är enkelt, fler behöver på sikt tjänstgöra på andra orter än hemorten (om familjen inte vill flytta med) och att det inte ska ses som ett hinder med veckopendling. Vilket är lättare sagt än gjort då en sådan tjänstgöring mycket väl kan vara avhängd på att det finns ett lokalt socialt nät som kan hjälpa till när det finns småbarn i bilden. För saknas det, då kommer det bli svårrekryterat även om myndigheten kan erbjuda pendlingsbostad och några tusenlappar extra i plånboken.

Utklipp från Försvarets forum 05/2020

Det innebär att det inte bara är Försvarsmakten som har ansvar i frågan utan samhället i stort. Staten behöver i stort stödja myndigheten genom byggandet av bostäder, reformering gällande förmåner och deras beskattning men även givetvis tillse att det är möjligt att veckopendla inom landet med flyg och tåg. Det är, och har alltid varit, ett samhällsansvar att tillse att Försvarsmakten har de resurser som krävs för att lösa sin uppgift. Det är framförallt viktigt nu i en kommande tillväxtperiod där fler mycket väl kommer se sig själv i en situation där de ska hjälpa till att etablera nya förmågor på nya orter. För att inte tala om de kommande utbildningsomgångarna av HOP och HSOU där varje individ räknas för att täta de luckor som kommer uppstå framöver.

Skilj på förbandsanda och identitet

Av

den 7 november, 2020

i Allmänt

Inom Försvarsmakten pratar vi stundtals om förbandsanda och hur viktig den är för såväl förbandens fredsmässiga verksamhet som i strid. Men vad menar vi med ”förbandsanda”, och hur uppstår den? I handbok Samarbete och Befälsföring (2014, s. 107) benämns ”förbandsanda” som ”en stark känsla av samhörighet och medvetandet hos varje individ att man har ett ansvar för att förbandet löser sin uppgift”. Förbandsandan ingår som en del i det övergripande begreppet ”stridsvärde”. Det vill säga att en stark förbandsanda hjälper till att bidra till ett högt stridsvärde och därmed ett effektivt förband.

Läs mer

Förslag till framtida uppsatser

Av

den 4 november, 2020

i Allmänt

En stor del av uppsatsskrivandet på högskola är tankearbetet att lyckas lista ut ett ämne att skriva om. För några kommer ämnena naturligt då de har ett särskilt intresseområde de vill undersöka. För andra kan det vara svårt att välja mellan flera olika intresseområden och för somliga (sådana som mig), står det still i hjärnkontoret framtill det är dags att börja skriva.

För att hjälpa till att råda bot på det här fick följarskaran på Instagram skicka in förslag på ämnen som de skulle vilja se i uppsatsform. Kanske kan du som uppsatsförfattare ta ämnet rakt av, kanske finns det utrymme för att modifiera frågeställningen en aning eller så leder listan till att du får en idé i en helt annan riktning. Vad som är viktigt är att du har ett genuint intresse för området och inte försöker ta ett ämne som du tror handledarna eller examinatorerna kommer gilla. Genom att vara intresserad av ämnet kommer du dels kunna formulera frågor som är mer spetsiga, dels kommer du inte tycka att själva skrivandet är lika tråkigt som om du inte alls var intresserad.

Ämnes/Uppsatsförslag

  • Ögon/brytningsfel av långtidsutnyttjande av bildförstärkare och optronik.
  • Rekrytera, Bibehålla och utveckla personalen.
  • Ekonomiska konsekvenser: personalen mot materielen.
  • Ledarskap och dess utveckling.
  • Det separata gradsystemet för civila och cyber.
  • Effekten av brist på taktiska reglementen inom flottan.
  • Intervjustudie med kadetter angående kontakt med förband under studietiden (sammankopplat med ledarteori).
  • Förbandsanda
  • Personalhantering – att strida med samtliga personalgrupper
  • Konflikterna i Östra Europa/Kaukasus
  • Försvarsmaktens förmåga att möta hybrida hot.
  • Skillnaden mellan utvecklande ledarskap och icke-ledarskap i dagens försvarsmakt
  • Hållbar personalförsörjning och rimlig lönesättning. En jämförelse med andra myndigheter.
  • Användandet av AI för att framställa teorier och principer för krig.
  • Luftvärn i flottan.
  • Försvarsmaktens förmågeutveckling – hur skapas ett nytt typförband?
  • Varför sker ”fragging”?
  • Erfarenhetshantering på lägre taktisk nivå i armén. Utvecklas något efter storövningarna?
  • Sociala medier som vapen – går det att skydda sig från påverkan?
  • Dags att göra upp med Clausewitz – vad kan vi lära oss av modern krigsföring och militärteori?

Lycka till!

Uniformen, mer än enbart tyg

Av

den 1 november, 2020

i Utrustning

Diskussionerna kring uniformen och dess bärande har gått varma genom åren. Ytterst har debatten handlat om form kontra funktionalitet där det grovt förenklat kan sägas att konservatism stått mot liberalism (inte att sammankopplas med de politiska ideologierna). Vidare har det poängterats att just ordet uniform står för enhetlighet, en form. Det vill säga att uniformen som sådan syftar till att sudda ut individen och införliva den i kollektivet. Individen blir därigenom en av många med de positiva och negativa egenskaper detta kan medföra.[1]

Läs mer

Selektering av värnpliktiga

Av

den 30 oktober, 2020

i värnplikt

Då Rekryteringsmyndigheten publicerat sin slutrapport för grundutbildningsomgången 20/21 var det upplagt för ett kortare inlägg om selekteringen av värnpliktiga. Framförallt för att rapporten i sig dels kan ses som ett återtag av den kontinuerliga uppföljningen av landets ungdomar och deras hälsostatus, dels för att rapporten bjuder på några informationsbitar om hur valet går till och hur myndigheten tänker kring förbandsplaceringar med hänvisning till individens geografiska plats.

Utfall av mönstringsprocessen för åren 2017 till och med gu-omgång 20/21.

Läs mer

Äg din metadata

Av

den 24 oktober, 2020

i Lessons learned

För ungefär ett decennium sen var jag på ett seminarium där bland annat ämnet metadata behandlades. Den som höll föredraget kom från Sveriges Radio (vill jag minnas i alla fall) och pratade om hur metadata skulle hjälpa dem att göra hela deras ljudarkiv sökbart. Syftet var helt enkelt att hjälpa till att katalogisera den egna informationen och kunna strukturera den bättre. Där och då tyckte jag att det inte var någon större grej, möjligheten att knappa in metadata i allehanda filer hade funnits länge och var tillsammans med filnamn de variabler som olika fildelningstjänster använde för att hitta filer hos olika användare. Föga insåg jag att metadata skulle gå från något du själv handgripligen knackade in för den egna struktureringen, till något som en användare med ett enkelt script kunde automatisera för att söka efter specifika bilder. Eller för den delen att bilder numera kunde avslöja långt mer information än vad som syntes på själva fotografiet.

Så här kan det se ut när en fotograf använder metadata medvetet för att förenkla för en sökmotor att katalogisera bilden rätt och göra den sökbar.

Metadata har blivit aktualiserat under de senaste åren, framförallt tack vare framväxten av OSINT och att det inte krävs några avancerade applikationer för att läsa ut informationen. Numera finns det även hemsidor där användaren kan ladda upp (på egen risk så klart) olika filtyper för att sen får information presenterad som kan vara av intresse i en fortsatt utredning.

Då det finns en rad olika guider till hur metadata kan användas för att lokalisera en person eller objekt tänker jag inte dyka djupt i vad det kan innebära för den enskilda soldaten. Däremot vill jag visa upp några exempel på hur det kan se ut när man tar olika filer från exempelvis Försvarsmaktens hemsida och utifrån det argumentera för att det inte är enbart den enskilde som behöver bli bättre, utan också att myndigheten som sådan behöver erbjuda rätt verktyg från första början för att kontrollera vilken information som följer med dokument. Det ska däremot inte ses som ett led i någon form av ”säknoja”. Däremot i en tid där det pratats om målsöknings-processer för HUMINT och hur intressant det kan vara att spåra individer till specifika platser vid specifika tidpunkter är det intressant att lyfta hur det ser ut ”in house”.

Läs mer

Politiskt tryck för tidsbegränsade soldatavtal

Av

den 18 oktober, 2020

i Allmänt

Den här artikeln kommer att försöka gå tillbaka till perioden då Försvarsmakten gick från värnpliktiga till anställda soldater. Arbetet har inneburit en djupdykning i mängder med dokument från 2008 fram till och med 2011 där propositionen till lagstiftning kom. Artikeln syftar inte till att peka finger på enskilda aktörer och hävda att de agerade felaktigt. Alla texter ska ses utifrån den tid som var 2009 när Försvarsmakten kontinuerligt kämpade för att uppnå kostnadseffektivitet och åren dessförinnan hade präglats av fortsatta hot om nedläggningar. Ett steg i att uppnå kostnadseffektivitet och samtidigt kunna lösa åtaganden internationellt med ett så kallat insatsförsvar var då att istället anställa soldater och sjömän. Resan dit var lång och turbulent, vilken den fortsatt kommer vara nu när vi återigen svänger om med återinförd värnplikt samt tillväxt.

Det ligger i verksamhetens natur att befattningarna på soldatnivå företrädesvis bemannas med yngre personal som har soldatens eller sjömannens arbetsuppgifter endast under den inledande perioden av yrkeskarriären. För att inte övergången till civil verksamhet ska försvåras
för den enskilde, bör den inte ske för sent i arbetslivet. Tidsbegränsad anställning skapar förutsättningar för detta. Tidsbegränsade anställningar bidrar också till att undvika att Sverige får ett yrkesförsvar

Ett användbart försvar – regeringens proposition 2008/09:140 s. 80

Eftersom en del har uttryckt oro för den tidsbegränsade anställningsformen som Försvarsmakten använder, samt att nyttan av den förefaller vara en vattendelare tog jag det som en signal att det var hög tid att dyka ner i ämnet och försöka utröna varför vi överhuvudtaget har en tidsbegränsning för gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS). Fokus på själva anställningsformen medför att det kommer göras en del avgränsningar. Exempelvis kommer vi bara beröra GSS och lämna passagerna om specialistofficerarna därhän, även om dessa bör ses i en helhet. Vidare kommer vi inte att beröra i detalj diskussionerna kring incitament och exempelvis boendefrågan även om dessa påverkar diskussionen kring för- och nackdelar med en tidsbegränsad anställningsform. Artikeln kommer således uteslutande fokusera på huvudsakliga argument för tidsbegränsad anställning samt hur resonemang fördes kring antal år.

Läs mer

Svårt att införa krav på fanjunkareskola med nuvarande riktlinjer

Av

den 16 oktober, 2020

i Allmänt

Efter att ställt samma fråga med cirka ett (1) års mellanrum verkar det finnas ett dödläge i synen på fanjunkaren och om graden ska vara sammankopplad med ett formellt utbildningssteg eller ej innan befordran. Det är i princip 50/50 när följarskaran röstar i frågan. Ett resultat som troligtvis påverkas av att respektive försvarsgren har sin syn på fanjunkare-rollen och vad denne förväntas utföra för uppgifter.

Sett till de riktlinjer som respektive försvarsgren gett ut ser jag viss problematik med att kunna införa ett särskilt utbildningssteg som är likvärdigt ens inom respektive gren (eller för den delen de försvarsmaktsgemensamma förbanden vars intressen också ska omhändertas). Min skepticism baseras främst på att samtliga försvarsgrenar fokuserar på tjänstgöringstid och begreppet erfarenhet. En lång tjänstgöringstid ska i sin tur bidra till att individen hinner bygga upp en djup kunskap inom sitt funktionsområde och därmed ska kunna verka som expert på olika nivåer. Här har Flygvapnet spetsat till det genom att individens yrkesskicklighet ska bedömas av andra erkänt skickliga individer. Det här öppnar förvisso upp för en modell där den som ska befordras ställs inför en kommission med tillhörande kunskapsprov som antingen kan vara lokal eller central. Även om en central modell väljs kommer denna vara knuten till den specifika funktionen såväl som försvarsgrenen. Således kommer den svårligen kunna överföras till andra områden eller delar av Försvarsmakten utan att det uppstår diskussioner om validiteten. I still med den diskussion som varit tidigare där synen på befordran till fanjunkare skiljt sig betydligt mellan förband.

Läs mer

Sida 23 av 45

Föregående

Nästa

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén