Taktisk.se

Din EOBUSARE i gryningen

Kategori: Lessons learned

Varför modifierar soldaten sin utrustning?

Av

den 4 januari, 2018

i Lessons learned, Utrustning

Under gårdagen publicerade Markstridsskolans stridsteknikavdelning ett inlägg där de förklarade varför rödpunktssiktet bör monteras på ett föreskrivet sätt. Innehållet i inlägget är utan tvivel korrekt och riktigt. Rödpunktssiktet ska inte placeras längst fram på rälsen, och främre skyddslock bör vara monterat för att kunna skydda (som en skärm) linsen från regn och snö från ovan. Men ändå sker det. Det som är intressant med inlägget är två saker. För första tonen som läggs an i texten;

Det är inte tufft eller föregångsmannamässigt att använda utsliten och söndrig materiel, det är den lates lösning.

Den förutsätter att soldaten (ordet soldat kommer i den här texten även innefatta specialister och officerare) medvetet använder trasig utrustning och materiel för att soldaten antingen är för lat att åtgärda problemet, eller för att upprätthålla en viss ”image” utåt. Samtidigt har sannolikt personen bakom inlägget själv upplevt att fått tilldelat sliten utrustning på förrådet. Uniformer som är lappade på flertalet ställen, eller har vederbörande redan glömt bort den tidigare problematiken med skaljackor där ytskiktet släppte från fodret. Att byta på förrådet kunde likväl innebära att du fick ut en jacka i sämre skick än den du lämnade ifrån dig. Med det i åtanke finns det fog att vända blicken inåt i organisationen och analysera hur logistiken och förrådstjänsten fungerar. Hur ser tillgången ut för materielen? Finns förklaringen där varför soldaten går runt med sliten eller trasig utrustning?

Ett sidospår i logistikspåret är tillgången till förbrukningsmateriel. För även om kvartermästaren (KVM) eller teknisk chef (TC) skulle kunna sitta på ett lager av allehanda reservdelar (skyddslock av olika modeller, alla olika batterityper som krävs, hygiensatser etc) finns det en begränsning i tillgänglig last- och förvaringsyta. Framförallt ute i fält. Där borde frågan vara om utrustningen är korrekt utformad för verksamheten, om vi behöver medföra ett brett spektrum av mindre förbrukningsprylar när vi lämnar regementet eller flottiljen? Vi kan givetvis säga att det är KVM eller TCs huvudvärk att få den ekvationen att gå ihop, och byta ut dem om de inte klarar att lösa uppgiften. Men det är en kortsiktig lösning som på längre sikt sannolikt kommer generera en hastigt degraderad arbetsmiljö och vakanser på nyckelbefattningar.

Med det här i åtanke går vi in i det andra problemet jag ser med inlägget, nämligen att inhämta förståelse varför truppen hanterar materielen som den gör. Till att börja med är ”uppochnervända” skyddslock inget nytt påhitt. Snarare en företeelse som funnits sen rödpunktssikten delades ut på bred front inom försvarsmakten. Därför blir jag något konfunderad att MSS inte nåtts av någon ”logisk förklaring” till varför soldaten väljer den här lösningen. Under minst 13 år har alltså MSS inte fått in information om varför soldaten använder utrustningen på ett visst sätt. Det här understryker inte bara behovet av att avvikelserapportera mer, utan även behovet av att förbandens vapenofficerare inhämtar information mer aktivt och delger den till MSS. Istället väljer MSS, i sann Försvarsmakts anda, att ta tag i problemet genom att inledningsvis skälla på personalen för att de gör fel (helst i förebyggande syfte), och sen utbilda i tron om att detta kommer åtgärda problematiken. Den här metodiken appliceras alltjämt på allt från riskutbildning för förarbevis till hantering av hemliga handlingar. Utgångspunkten är någonstans att soldaten är oförmögen till att fatta beslut, på gränsen till illvillig.

Världen över modifierar soldater materiel, den svenska försvarsmakten är inget undantag även om vissa möjligtvis skulle vilja önska det. Våra soldater klipper av resårband på uniformsbyxorna, klipper av ärmar på fältskjortor, modifierar kroppsskydd genom att kapa av ”skrevflärpen” eller målar röda kors på sjukvårdsfickor. Samtliga är fullt medvetna om att de inte får modifiera utrustningen och att det kan medföra disciplinåtgärder. Ändå gör de det. Varför?

Inom Försvarsmakten behöver vi bli bättre på att ställa frågan ”Varför?”, innan vi går på och försöker korrigera oönskade beteenden. Genom att ställa frågan kan vi utröna om det finns utvecklingsbehov av utrustningen för att göra den mer ändamålsenlig och därigenom sannolikt stävja fortsatt modifiering på den specifika utrustningsdetaljen. För även om vi får spretande svar kommer vi även få en insikt i varför soldaten väljer att gör som hon eller han gör. Den insikten kan vi använda för att påverka beteendet i önskvärd riktning (alltså att sluta modifiera utrustningen). Här är nämligen forskningen tydlig, personer som är starkt övertygade om att de gör rätt kommer inte att ändra sitt beteende bara för att någon säger åt dem att göra det. Inte ens om det presenteras överväldigande bevis som motsäger deras övertygelse i frågan.

Är det något jag önskar mig att 2018 ska innebära för försvarsmakten, är det att vi internt ska bli bättre på att förstå varandra, de behov vi har och gemensamt hitta lösningar för att öka vår förmåga till väpnad strid.

Inför utbildningsstarten

Av

den 18 februari, 2017

i Lessons learned

Du klarade antagningsprövningen och har nu fått beskedet om var du kommer påbörja din grundläggande utbildning. Inför antagningsprövningen läste du olika forumtrådar om hur du bäst skulle förbereda dig på de fysiska testerna, hur besöket hos psykologen kunde gå till och kanske även hittade en inriktning du tyckte var intressant. Du känner dig redo för det som komma skall, men kan samtidigt inte riktigt skaka av dig känslan att det är något mer du borde veta innan det är dags att rycka in. Vi har alla suttit i din position där vi trott oss ha koll på läget. Att vi visste vad som kommer att hända, men när vi väl stod där kom insikten att vi inte hade en aning om någonting. Det här inlägget kommer inte handla om vilken typ av fysisk träning du bör genomföra innan, inte heller kommer jag berätta för dig hur du ska bära uniform eller handha viss utrustning. Det är ett jobb för din kommande instruktör.

Det här inlägget kommer sammanfatta två frågor som ställts till rekryter innan dig. ”Vad  önskar du att du visste innan inryck?” och ”Vad trodde du att du visste innan inryck?” Det här inlägget bygger på subjektiva upplevelser ifrån rekryter som genomfört någon form av grundläggande militär utbildning i Försvarsmakten. Även åsikter från instruktörer med erfarenhet från grundutbildning har fått väga in i den här sammanfattningen, för att förtydliga vissa delar.

Tidiga morgnar och sena kvällar

Du tror att du är beredd på att gå upp tidigt, och att du klarar av att sitta uppe till sent för det gör du vanligtvis hemma. Tänk om. Skillnaden från ditt lugna hem är att du kommer spendera större delen av din vakna tid ståendes, och om du sitter är det för att du ska ta in information för att kunna utföra en specifik uppgift. Hjärnan kommer utsättas för väldigt många nya sinnesintryck, samtidigt som du omges av helt nya individer som du omedvetet kommer analysera. För många kommer det som en chock att vara igång 16 timmar per dygn med tillgång till mat endast på väldigt bestämda tider. Lär dig uppskatta tupplurar, och om du har en ovana att ”snooza” är det hög tid att avvänja dig.

Pigg i kroppen, slut i huvudet

Troligtvis har du förberett dig fysiskt. Sprungit dina kilometer i löpspåret och lärt dig genomföra armhävningar utan att bli alltför utmattad. Det är toppen och ett steg i rätt riktning, men som talesättet lyder: ”Är huvudet dumt, får kroppen lida.” De första fyra veckorna kommer vara intensiva. Förutom att lära dig namnen på dina kamrater i plutonen, kommer du bland annat behöva lära dig militära grader, namn på olika utrustningsdetaljer och var saker och ting hör hemma i ditt skåp. Den här delen hör ihop med föregående stycke om sömn. Du kommer hamna i en situation där du inte kommer förstå vad instruktören säger åt dig. Du kommer höra varenda ord, men du kommer ändå inte förstå. Du är helt enkelt för trött för att kunna omvandla ord till handling. Oroa dig inte, detta händer alla för eller senare. Kombinationen stress, lite sömn och mycket information har den inverkan på människor. Just där och då när du står med värmebyxorna, när det var regnjackan du skulle hämta, finns det inte fler alternativ än att bita i det sura äpplet och invänta orden; ”Med språng, hämta!”.

Stressen

Många har bilden utav de första veckorna att instruktörerna inte gör något annat än att skrika på rekryterna för att stressa dem. Visst förekommer det tillfällen då instruktörerna behöver mana på rekryter för att snabba på arbetet. Det är en given del i att lära sig att arbeta snabbt och effektivt. Däremot är det inte sällan som instruktören bara behöver närvara för att rekryter ska stressa upp sig, till den milda grad att de trillar ner i ”stresskonen” (se bild). För en del kan den pressade situationen leda till att de fryser fast, det ”svartnar för ögonen” och de klarar inte av att utföra de enklaste av uppgifter. Detta är även det en viktig del i utvecklingen att bli en soldat. Du behöver inte bara lära dig hur du reagerar på stress, utan även hur du överkommer den och fortsätter lösa din uppgift .

”Den kollektiva bestraffningen”

Det här är elefanten i rummet. Alla vet att den finns där, men ingen vill prata om den. Jag vill trycka på att jag inte förespråkar kollektiv bestraffning, fysisk bestraffning eller pennalism. Det här stycket handlar om hur individen kan förekomma situationen. Att få individer att arbeta tillsammans och därigenom höja varandra.

Du har läst, eller hört talas om den. En soldat misslyckas med sin skåpsordning och hela plutonen får göra om. Det spelar ingen roll att du är snabbast i mål på patrullfälttävlan om resten av din grupp ligger långt efter. Samma förhållningssätt gäller på logementet. Har du lyckats bädda klart din säng innan alla andra, fråga då övriga om de behöver hjälp. Ingen är klar förrän gruppen är klar. Detta är något som en del individer har väldigt svårt med att acceptera. Men i försvaret är du inte en ensam individ. Du ingår i ett stridspar med en kamrat, du ingår i en grupp som i sin tur ingår i en pluton och så vidare. Precis som i lagidrott behöver alla ingående delar arbeta och fungera tillsammans för att kunna vinna. I striden är du beroende av att din kamrat kan skydda dig medan du byter magasin eller rör dig framåt i terrängen. Klarar du inte då av att hjälpa honom eller henne med att bädda sängen, är den ”kollektiva bestraffningen” ditt minsta problem.

Den militära pedagogiken

Den militära pedagogiken skiljer sig till del ifrån den som återfinns i svenska skolor. Var beredd på att bli tilltalad på ett väldigt rakt och tydligt sätt. Gör du fel kommer du få höra att du gjort fel, och instrueras hur du ska göra för att göra rätt. Ingen kommer lyssna på dina ursäkter varför något blev som det blev. Stå för dina misstag, tog du ett felaktigt beslut och ombeds att förklara, förklara då kort vad du baserade det beslutet på och gå sen vidare. Språket är stelt och formellt av en anledning, för att undvika missförstånd. Genom att peka med hela handen och tydligt tala om för dig vad du ska göra visar befälet omsorg. Du kanske inte upplever det där och då. Däremot med perspektiv kommer du inse att befälen inte var ute efter dig personligen.

Social lättja

Trots att det i princip är frivilligt att söka sig till försvarsmakten (återstår att se  hur den nygamla plikten kommer se ut), kommer du relativt snabbt upptäcka att det finns individer som maskar/myglar och försöker klara sig igenom med minimal ansträngning. Ödsla inte din energi på att gå runt och vara arg på individen. Utvärdera individen med rak och konstruktiv feedback när tillfälle ges. Låt det sen vara, sannolikt har även befälslaget lagt märket till individen och kommer punktmarkera personen. Fokusera på din egen prestation, gör ditt bästa i alla situationer och hjälp till att driva på gruppen.

Anhåll om mer tid

Du kommer komma till en punkt där du upplever att tiden inte räcker till för att lösa den tilldelade uppgiften. Det kan vara något så vardagligt att hinna gå på toaletten. Då är det viktigt att be om mer tid, och det innebär inte att du eller gruppen ber om mer tid när det är 30 sekunder kvar. Var inte rädd om att ta i överkant när du ber om mer tid, att enbart be om 5 minuter är bortkastat (tumregel: inget tar enbart 5 minuter). Ber du om för mycket tid kommer befälen att korrigera ner det till en tid som är mer rimlig. Att anhålla om mer tid går även att koppla till striden, där din grupp av någon anledning kan behöva be om extra tid för att hinna fram till er utgångsgruppering.

”Men gymmet då?”

Ja, det är en viktig del i förberedelserna att träna upp en bra grundfysik. Detta vet du antagligen redan från dina sökningar på internet. Därför kommer jag inte ta upp det just nu. Jag hoppas att just du får nytta av det du läst i det här inlägget och att din kommande grundutbildning ger dig många god minnen och erfarenheter. Livet i försvarsmakten blir vad du och dina kamrater gör det till. Håll ett öppet sinne och en positiv inställning till utmaningar, då kommer människor vilja jobba med dig och framförallt hjälpa dig att överkomma hinder.

Lycka till!

”Den överviktige soldaten”

Av

den 10 januari, 2017

i Lessons learned

Frågan om hur mycket vikt en soldat kan, och bör, bära runt på i ett operationsområde återkommer med jämna mellanrum. Jag har skrivit två tidigare inlägg om det här ämnet. Det här inlägget hos Modern War Institute sammanfattar dels vilka riktlinjer som finns, hur verkligheten ser ut samt vilken utveckling som pågår bland bärhjälpmedel. Slutsatsen är att det behövs skjutas till mer pengar för att utveckla lättare utrustning och möjliggöra att soldaten bär mindre, för att på så sätt öka stridsvärdet hos enheten.

How much should a soldier carry? Many studies have been done on this subject by both the Army and Marine Corps. The Marine Corps Combat Development Command’s 2003 Combat Load Report cites S.L.A. Marshall’s book Soldier’s Load and the Mobility of a Nation as the go-to source on the subject. Marshall concludes that a soldier could optimally carry 33 percent of his body weight. The same Marine Corps study determined the average weight of a Marine male was 169 pounds and the average female’s was 130 pounds. This would put their combat loads at 56 pounds and 42 pounds, respectively.

 

Grunder signaturanpassning del 2

Av

den 2 september, 2016

i Lessons learned

Det här inlägget följer upp del 1 där jag skrev om olika begrepp samt hur reflektionsförmågan skiljer sig mellan olika material. Den här delen kommer visa skillnader mellan behandlad och obehandlad utrustning, samt visa hur det kan skilja sig mellan olika tillverkare. Detta inlägget syftar inte till att göra reklam för, eller framställa något företag negativt. Syftet är att upplysa köpare om eventuella åtgärder som brukaren kan behöva genomföra för att uppnå en bättre signatur.

Skillnader mellan omålad och målad utrustning

Färgen som har använts för att spraymåla utrustningen är EC Paint från NFM. Det finns en rad olika märken på marknaden som kan användas för att maskera utrustning. EC Paint är den färg jag har fått bäst resultat med och använder regelbundet när jag ska förbättra signaturen på textil. På majoriteten av bilderna nedanför används aktivt IR-ljus för att tydliggöra reflektionsskillnaden mellan olika material. I de fall där det inte används IR-belysning kommer det framgå tydligt.

nvg

Bilden visar en spraymålad Camelbak BFM (vänster) och en omålad grön Tactical Tailor 3 day assault pack (höger). Bakgrundsljuset kommer från en gatlykta som ger ett svagt sken in i rummet där bilden tagits. Ingen annan hjälpbelysning i övrigt.

chestrig_eo

På bilden: LBT-9040A med fickor från Eagle, Blackhawk, HSGI och Tactical Tailor. Spraymålad med EC Paint.

chestrig

Sprayfärg dämpar IR-reflektionen och får utrustningen att smälta in bättre i omgivningen. Det gäller däremot att vara noggrann när man målar utrustningen. Som ni kan se på bilden så uppstår det ljusa punkter där färgen inte kommit åt. Stressa inte när du målar, det är bättre att lägga på flera lager i olika omgångar än att försöka täcka utrustningen med ett tjockt lager. Värt att tänka på är att cordura (och textil i allmänhet) suger åt sig färg, vilket gör att det kan krävas flera grundlager innan du ger dig på att måla eventuella mönster. Det finns en rad olika videoklipp på Youtube som behandlar olika tekniker för att måla utrustning.

eagle

Bilden ovan visar en grön M90 taiga UAC-skjorta tillsammans med en obehandlad grön Eagle Industries Universal Chest rig. Att dragkedjan blir vit när den blir belyst sker även med tilldelade m90-fältbyxor.

lbt1961

Bilden ovan visar en ökenfärgad Taiga UAC-skjorta samt LBT 1961G.

smuts

Det är inte bara färg som dämpar signaturen på utrustning, exempelvis jord och andra partiklar som utrustningen fångar upp när den används i fält bidrar till att dämpa reflektionsförmågan hos textil. Uppe till vänster: använda magasinsfickor i grönt från Blackhawk. Uppe till höger: oanvända handgranatsfickor i grönt från Eagle Industries. Nere till vänster: en grön använd sjukvårdsficka från S.O.Tech Tactical.

eagleyote

Bilden ovan visar den minimala skillnaden i reflektion som viss utrustning kan ha. Bilden ovan visar en Eagle Industries Yote pack med en IR-reflekterande flagga.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att även om du köper utrustning från kända tillverkare av hög kvalité, innebär inte det att materialet har en IR-signatur som passar in i den omgivningen du rör dig i. Därför är det lämpligt att granska sin utrustning i de mörkerhjälpmedel du har tillgång till och vid behov modifiera utrustningen på ett sådant sätt att den smälter in bättre.

Vad bär du, och varför bär du det?

Av

den 17 augusti, 2016

i Lessons learned, Utrustning

Återkoppling till inlägget ”Att tänka på: Hur du bär din utrustning”. Studier visar att soldater som bär mer än 45% av sin kroppsvikt sänker sin skytteprecision drastiskt[1]. Amerikanska riktlinjer säger att en soldat ej bör bära mer än 40% av sin kroppsvikt under marsch till anfallsmålet, och ej mer än 30% under striden.

Hur mycket väger din utrustning?
There is a maximum limit of weight that any individual, no matter how well
trained and conditioned, can carry. […] conventional wisdom and studies suggest that the limit is approximately 30% of an individual’s body weight”[2]

Krigets komplexitet kräver att den enskilda soldaten bär med sig en bred uppsättning av utrustning. Därför är det viktigt att varje enskild soldat noga tänker igenom och väljer vad han eller hon bär, utöver det som är beordrat. Exempel på frågor du bör ställa till dig själv, och till din kamrat.

  • Behöver du verkligen alla de där batterierna?
  • Om du aldrig äter brödet som medföljer rationspåsen, varför bär du då på det?
  • Är du i behov av den där stora adminfickan, eller klarar du dig med en penna i bröstfickan?
  • Behöver du bära samtliga skyddsglasögon i stridsvästen?

Uppgiften styr. Fokusera på vad du behöver för att lösa uppgiften, inte vad som ”kan” komma till användning.

Källor:
1: Jaworski, Rebecca L.; Jensen, Andrew; Niederberger, Brenda; Congalton, Robert; Kelly, Karen R. (2015). Changes in Combat Task Performance Under Increasing Loads in Active Duty Marines. Military Medicine
2: J. Bachkosky, M. Andrews, R. Douglass, J. Feigley, L. Felton, F. Fernandez,P. Fratarangelo, A. Johnson-Winegar, R. Kohn, N. Polmar, R. Rumpf, J. Sommerer, W. Williamson. (2007). Lightening the Load. Naval Research Advisory Committee

Grunder signaturanpassning del 1

Av

den 9 augusti, 2016

i Lessons learned

När argumentet om bristande försäkringsskydd vid köp av egen utrustning föll, dök det istället upp argument om att egeninköpt utrustning saknade god signaturanpassning och kunde vara direkt röjande om brukaren observerades i en mörkersensor. Detta är en problematik som många verkar glömma bort när de är på jakt efter nya magasinsfickor till sin stridsväst. Den utrustning som finns att tillgå på den öppna marknaden (alltså marknad öppen för enskilda kunder som ej är myndighet), uppvisar ofta brister när det kommer till kamouflage i det infraröda-spektrat. I det här inlägget kommer vi lägga grunden för kommande inlägg hur du som brukare bör tänka när det gäller signaturanpassning. Det här inlägget kommer inte gå in på olika våglängdsområden, hur olika sensorer fungerar tekniskt eller ögats uppbyggnad. Det här inlägget syftar till att fastställa grunden för att bygga vidare för kommande inlägg. Nästa inlägg kommer fokusera på anpassning av utrustning och hur olika tillverkare kan skilja sig åt. Längst ner finns det en ordlista som stöd för att förklara vissa förkortningar och ord.

Signaturanpassning är precis vad det låter som. Målet är att minska kontrasten mellan ett objekt och dess bakgrund. I dagsljus använder vi oss av kamouflage för att smälta in med hjälp av färger och bryta av onaturliga former. Utstående drag i ansiktet tonas ner med mörka färger, hjälmen kamoufleras med naturliga föremål för att bryta av dess runda form och uniformen är i olika gröna nyanser för att bättre passa in i skogsmiljö. Principerna är desamma även i mörker. Tack vare modern teknik kan numera människan även se i mörker, och därmed upptäcka avvikande objekt precis som i dagsljus. Den utmaning som tillkommer för den som vill dölja sig är, att även trots att stridsvästen smälter perfekt in i omgivningen på dagen, kan den sticka ut väldigt tydligt i en NIR-sensor.

Även trots att solen har gått ner och det mänskliga ögat uppfattar omvärlden som mörk finns det ljus som kan förstärkas. Exempelvis vid fullmåne är ljusförhållandena mer fördelaktiga jämfört med när det ligger ett tjockt molntäcke över himlen. Det är det här ljuset (från måne, stjärnor, avlägsna lampor) som reflekteras på utrustningen och som uppfattas i en mörkersensor. Alla objekt, naturliga och konstruerade, har någon form av reflektion.

bildkälla: Concealment Of The Warfighter’s Equipment Through Enhanced Polymer Technology
Bildkälla: Concealment Of The Warfighter’s Equipment Through Enhanced
Polymer Technology INVISTA Wilmington, DE 19805; U.S. Army Natick Soldier Center
Natick, MA 01760

Som ni ser skiljer sig olika naturmaterial sig åt när det kommer till reflektionsförmåga. Utöver dessa tillkommer snö som ett ytterligare element att ta hänsyn till vid kamouflering. Detta är viktigt att ha i åtanke beroende på i vilken miljö du ska befinna dig i. Är det lövskogar i södra Sverige eller barrskog i de norra delarna? Vilken typ av markvegetation är det? När du vet detta, kan du lättare vidta rätt åtgärder för att dölja dig även i det infraröda-spektrat.

Nästa del kommer behandla hur reflektionen kan skilja sig mellan olika tillverkare, samt skillnaden mellan utrustning som har blivit behandlad med sprayfärg och obehandlad utrustning.

Ordlista:

Emission – egen utstrålning av energi.
Reflektion – energi som träffar en yta och ändrar riktning utan att passera ytan.
Kontrast – skillnaden mellan reflektion och emission mot bakgrunden.
Signatur – den strålning ett objekt emitterar eller reflekterar.
IR – Infraröd
NIR – Nära infrarött
TIR – Termiskt infrarött
UV – Ultraviolett

 

Att tänka på: Hur du bär din utrustning

Av

den 24 juli, 2016

i Lessons learned

Soldier Systems har publicerat ett inlägg där författaren sammanfattar sina tankar rörande bärande av personlig utrustning och viktiga punkter att tänka på. Det är en mycket läsvärd text, som kanske sparkar in öppna dörrar för vissa medans för andra bidrar det till ny kunskap. Jag hade tänkt att skriva en liknande sammanfattning framöver, men jag tycker att denna sammanfattar min egna tankar mycket väl. Inlägget behandlar inte bara stridsutrustning och vapen, utan även packandet av stridssäckar och ryggsäckar för längre uthållighet.

The gear you routinely wear should always include the minimum equipment necessary for the individual to: shoot, move, communicate, survive, and contribute to his or her team’s mission. The soldier’s load should be ruthlessly managed by the chain of command to ensure that the individual soldier carries ALL of the required equipment AND NOTHING ELSE. Think minimalistic – ammunition, water, Improved First Aid Kit (IFAK), body armor and not much else. Do not force soldiers to carry “nice to have” or “just in case” unit gear and do not allow them to fill their kit with personal comfort items. Again, think in terms of echelons or layering of equipment based on the units’ mission and assets available. Note: a unit can and should choose to add additional weight to training events / PT in order to build endurance, but in combat only carry the essentials. Remember, to always compensate for the weight of real ammunition (full rifle/pistol magazines, hand grenades, flares, smoke, demolition, claymores, etc) during training.

Hur du packar för din första mission

Av

den 30 december, 2014

i Lessons learned

I Försvarsmakten finns det ett obligatorium för samtlig personal att de ska kunna tjänstgöra utomlands. Åsikterna om detta är säkerligen lika många som det finns anställd personal, det är inte vad det här inlägget kommer att fokusera på. Istället kommer vi att titta på dina förberedelser som individ. Vad du behöver för din första tjänstgöring utomlands när det gäller packning av den civila säcken. I många avseenden kan det jämföras med att packa för en längre semester utomlands. Har du någon gång genomfört en backpacking-resa i ditt liv ligger du på förhand. I sådana fall kan du scrolla förbi till listorna och jämföra med dina egna erfarenheter. Har du däremot knappt satt din fort utanför föräldrahemmet, och än mindre åkt iväg på en längre resa utomlands. Då är detta inlägget för dig. Vi kommer inte gå igenom prylar som kan användas i den dagliga tjänsten, fokusen ligger på 100% civila grejer som gör din vardag enklare och lite roligare.

Bärsäcken

Vi börjar med själva säcken att packa i. Här finns det många olika val att göra om du inte vill använda dig av försvarets tilldelade bärsäck. En klassiker som du säkerligen sett flertalet gånger på olika flygplatser och tågstationer är den israeliska bärsäcken från Hagor. Vid första anblicken kan det kännas lite väl kostsamt att lägga ut mellan 700 och 900kr för en bärsäck, framförallt när den är svår att hitta bland övriga medresenärers bärsäckar (”Har du sett min bärsäck? Den är grön”). Men hållbarheten i säcken och kapaciteten gör det till en bra investering i det långa loppet. Givetvis finns det civila varianter som är minst lika bra och som drar till sig mindre uppmärksamhet. Det som är viktigt att utvärdera när du väljer bärsäck, är slitstyrka och packvolym. Säcken ska klara av hårdare hantering än vad den vanligtvis får utstå när du flyger charter. En bärsäck vars dragkedja väljer att gå sönder när den är fullpackad är inte att föredra när du ska åka till en ny världsdel. Bli inte dumsnål här, titta runt bland alternativen, rådfråga kollegor som varit iväg, åk till en butik där du kan klämma och känna på materialet.

”Men vad ska jag packa?”

Nu har du din bärsäck, den ligger där på golvet framför dina fötter och väntar på att bli uppfylld med prylar. Om du någonsin rest iväg, även om så bara för en helg till släkt och vänner, vet du antagligen att det är väldigt lätt att packa med sig för mycket. Framförallt av saker som egentligen aldrig används. Därför kommer vi att dela upp packningen i två delar; nödvändigheter och lyx. Rubrikerna talar egentligen för sig själva. Eftersom du (oftast) har en viktbegränsning som reglerar hur mycket din packning får väga, gäller det att varje kilo är av nytta. Framförallt när missionen är slut och det är dags att återvända hem. Inte allt för sällan har bärsäcken blivit tyngre än vad den var på nedrotationen.

Nödvändigheter

Nu för tiden åker man sällan iväg någon längre resa utan att ha med sig en laddare till sin mobiltelefon, sin plånbok och en tandborste. Nödvändigheter helt enkelt. Självfallet kan listan av nödvändigheter se annorlunda ut beroende på vart i världen du åker och huruvida det är en etablerad mission sedan flera år, eller en nyetablerad. Här gäller det att tänka efter före. Återigen, är du osäker på om en pryl är nödvändig eller ej, rådfråga en kollega. Vi börjar listan med det som du bär på dig som person.

– ID-handlingar (Pass, körkort)
– Plånbok (Innehåller kontanter i svenska kronor samt lokal valuta eller amerikanska dollar, samt ett kreditkort. I övrigt tom på innehåll. Ditt rabattkort på den lokala tv-spelsbutiken har inget värde i Afrika.)
– Civila kläder (Ett ombyte. Anpassade så att du inte fryser eller dör av värmeslag i insatsområdet eller när du återvänder hem. Undvik din tjocka jacka och stiliga kängor. Löparskorna funkar lika bra.)

Avskalat och enkelt. Notera att hemnycklar inte står med. Här får du, utifrån dina egna förutsättningar, avgöra ifall du vill ta med dig hem- och bilnyckel utomlands. Det är en avvägning ifall du föredrar att åka direkt hem till ditt boende när du är på leave, eller om du vill passera familjen (förutsatt att du bor ensam) först. Tänk dock till på att inte ha för mycket i nyckelknippan om du skulle råka tappa bort den någonstans. Att upptäcka att du glömt nycklarna på campen när du står utanför din lägenhetsdörr klockan nio på kvällen efter en lång resdag är en erfarenhet du klarar dig utan.

Precis som när du flyger civilt är det tillåtet att ha med sig handbagage. Ryggsäck, persedelpåse eller axelväska, det är efter personlig tycke och smak. Det kan se ut som följer.

– Laptop alt. surfplatta (vi kommer behandla varför nedanför)
– Bok (Ja, i pappersformat. Du kommer ha gott om tid att läsa.)
– Hörlurar (Ta inte med dig dina dyraste lurar, det finns gott om bra och billiga alternativ i valfri teknikbutik.)
– Penna och anteckningsblock (När du minst anar det behöver du anteckna något.)
– Kompaktkamera (För att dokumentera ditt livs resa. Se till att ha ett rymligt minneskort)
– Civila kläder (Ifall du flyger i uniform. Styrs i order.)
– Kortlek (Åk ingenstans utan en kortlek. Lär dig olika kortspel och utbilda dina kamrater.)
– Adressbok (Väldigt retro, en bok fylld med viktiga adresser och telefonnummer, t ex till familjen och banken. För att kunna hålla kontakt via post och telefon. Tappa inte bort den bara!)
– Bankdosa (Bara för att du är iväg upphör inte behovet av kontroll på sin ekonomi. Ett måste för att se till att du får rätt lön, samt att alla utgifter dras automatiskt. Ekonomiska förberedelser får vi behandla i ett annat inlägg.)

Att ha med sig en bärbar dator eller surfplatta kan te sig lyxigt. Men när du har dötid på campen, eller för den delen fastnar två extra timmar på en flygplats, är det väldigt skönt att ha möjlighet att titta på en film, lyssna på musik och för den delen tömma över bilderna som du har tagit med din kamera. Tänkt dock på att det kan vara direkt olämpligt att köpa en splitterny dator för en stor summa pengar för att få den förstörd av ökendamm eller liknande. Äger du ingen dator, sikta in dig på en billigare modell från början.

Då var det dags för den stora packningen. Vi har packat handbagaget med diverse elektronik, dessa behöver givetvis laddas på något sätt. Allt sådant har vi i bärsäcken tillsammans med övriga prylar som vi kommer att behöva när vi väl landat och kommit på plats.

– Grenkontakt (Här är det sunt förnuft som gäller. Campen har en begränsad elkapacitet, ta inte med dig en grenkontakt med 10 uttag där du fläskar på med massvis med elektronik. En dosa med två eller tre uttag är utmärkt.)
– Laddare (Till dator/surfplatta/kamera)
– Träningskläder (Två till tre ombyten. Du behöver inte ha dina supertajta kompressionskläder för att träna. Tilldelade t-shirts, kalsonger och strumpor fungerar ypperligt. Shorts däremot som klarar av att tvättas ofta och i höga temperaturer. )
– Löparskor (ifall du inte flyger i civila kläder.)
– Necessär (Tandborste, tandkräm, nagelklippare, rakningsprodukter, deodorant, kombinerat schampo och tvål, intimprodukter för dig som är kvinna, tops samt spegel.)
– Böcker (Ja ytterligare två, du kommer hinna läsa ut de alla. En stimulerad hjärna är en bra hjärna.)
– Sandaler/Flipflops (Till och från duschen, och för att vädra fötterna efter långa dagar i kängor. Ta hand om dina fötter så undviker du fotsvamp.)

Mer än det krävs egentligen inte. Som du ser är det rätt lite prylar som egentligen ”behövs” för att tillfredsställa de basala behoven. Det är nu vi kommer in på det kluriga. Alla grejer som sätter en guldkant på vardagen. Här får du gå till dig själv som person och ställa dig frågan; vad har jag för behov? Somliga vill ha fotografier av familjen, andra vill ha med sig kaffe. Härnedan kommer vi lista de där prylarna som gör din dag lite trevligare.

Lyx

– Galgar/Småförvaring (För att kunna hänga upp och förvara dina kläder och småprylar. Höjer trivselkänslan.)
– Kosttillskott (Det må vara debatterat. Men en bra PWO kan även användas utanför gymmet. Tänk till på att förpackningarna är tillslutna ordentligt, tejpa eventuella burklock så slipper du ha proteinpulver i hela bärsäcken.)
– Skrubb (För ibland vill du bara känna dig riktigt fräsch, om det så bara varar i 2 minuter.)
– Extern hårddisk (En liten passport eller motsvarande. Bärs med fördel i handbagaget.)
– MP3-spelare
– Träningsschema (Ta tillvara på den träningstiden du får. Se till att ha ett träningsschema utskrivet.)
– Parfym (När du åker hem på leave kan det vara trevligt att lukta något mer än svett och damm.)
– Doftbollar (För trevligare fothygien.)
– Väggkalender (Något att titta på och för att hålla koll på viktiga dagar, t ex nästa leave.)
– Fotfil
– Tigerbalsam (För ömmande muskler.)
– Hårtrimmer (Ifall du inte har några krav på en särskild frisyr.)
– Extra träningskläder (samt eventuell träningsutrustning som t ex handledslindor.)
– Kaffe/te (att en gång i veckan kunna dricka kaffe av handmalda bönor eller ett smakrikt löste kan höja det egna stridsvärdet avsevärt.)

Men mobiltelefon då?

Som du säkert märkt har vi inte skrivit till mobiltelefon som nödvändighet eller lyx. Det finns olika anledningar till det. Tillgången till mobilnät varierar kraftigt mellan länder och mellan operatörer. Du som individ bör även beakta risken det innebär att ta med och starta upp din mobil utomlands med ditt privata nummer. Det finns en rad olika artiklar och inlägg som behandlar det här ämnet djupare. Det ingår i dina förberedelser att ge dina anhöriga den kontaktinformation de behöver för att kunna få tag i dig, t ex till det egna förbandet hemma i Sverige eller till VB på högkvarteret om ifall något skulle hända. Nyttja de kommunikationssätt som tillhandahålls på plats och tänk på vad du säger.

Inför hemrotation

Som vi skrev i början på det här inlägget är det lätt hänt att packningen är tyngre när det är dags att rotera hem än vad den var på nedrotation. Det beror inte på att jordens dragningskraft är mindre i Sverige, eller att alla dina grejer dragit på sig flera kilo damm. Det beror oftast på att individen tar med sig nya saker hemifrån när han eller hon åker tillbaka från sin leave. Här gäller det att tänka till före och redan under leaven ta med sig hem sådant man inte behöver i insatsområdet (vilket inte borde vara något om du följt listorna i det här inlägget). Tänk även till på vad du kan slänga och/eller ge bort till din efterträdare. Galgar och småförvaring är exempel på saker som kan uppskattas av individen som kommer efter dig. Även kosttillskott är något som kan ärvas. På så sätt har du fixat extra packningsutrymme för souvenirer som du köpt på dig under din vistelse. Se bara till att inte lämna kvar saker som kan kopplas till dig som person eller din familj. Har du fått post med namn och adresser, förstör det på lämpligt sätt.

Nu borde du stå redo med en packad bärsäck och handbagage. Redo att bege dig ut på vad som kommer bli en resa som får dig att växa som människa. Det kan kännas skrämmande och lockande på samma gång. Du kanske nöjer dig med en resa. Du kanske fastnar och kommer vilja åka fler gånger. Oavsett så kommer du få en upplevelse som du kommer bära med dig för evigt.

Trevlig resa, och på återseende!

Lessons learned: Vattensäkra

Av

den 14 maj, 2010

i Lessons learned

Många förlitar sig på att deras ryggsäckars tejpade sömmar och innersäckar ska hålla borta all väta från deras torra ombyten eller vattenkänsliga prylar.  Dock behöver det inte alltid vara just sömmarna eller säcken som är orsaken till läckage. Oftast uppstår läckage under regninga förhållanden när man öppnar säcken för att komma åt t ex torra strumpor för ombyte. Det kan även uppstå läckage när man oväntat måste göra en vattenövergång. För att undvika att ens torra ombyte blir genomsurt kan man välja att vattensäkra sin packning. Detta är ingenting avancerat, tar inte någon extra tid i anspråk och kan även underlätta packningen strukturmässigt. Allt man behöver är plastpåsar av varierande storlek och en sopsäck.

Stridssäck 2000 och Ryggsäck 2000 (LK100) vattensäkras förslagsvis på följande sätt. Sopsäcken används som en innersäck där vi kommer packa ner ryggsäckens kommande innehåll. När du packar i Ryggsäck 2000 se till att använda en sopsäck som är både extra tålig och extra stor. Därefter är det bara att packa ner övriga påsar med ombyten du avser att bära med dig. Använd påsar av modell plastpåse 166 så att du lätt kan se vid ett senare tillfälle vad som finns i påsen du håller i handen. Hur du väljer att strukturera upp innehållet är upp till dig men packa inte för mycket i en och samma påse. Då riskerar du att få en svårpackad påse med mycket luft som tar upp onödigt mycket plats.

För att packa småsaker såsom tändstickor, anteckningsmtrl eller kryddpåsar kan man med fördel använda återförslutningsbara påsar. Dessa tar inte stor plats i packningen och går att enkelt öppna och återförsluta under användning. Tillse dock att påsarna är av den lite tjockare varianten annars så kommer du snart att upptäcka sprickor i ”sömmarna”.

En tom snusdosa går även att använda som behållare för tändstickor där tändplånet kan tejpas på locket för snabb och enkel åtkomst.

När det kommer till vattensäkring så är det oftast självdisciplinen som är den begränsande faktorn. En väl utförd vattensäkring kommer att hålla dig torr och varm under längre marscher i dåligt väder.

Sida 4 av 4

Föregående

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén