Ovanstående citat tillskrivs inte sällan Mark Twain, som i sin tur tillskriver uttrycket Benjamin Disraeli[1]. Samma person som ska ha uttryckt ”Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap”. Oaktat var citatet kommer ifrån är andemeningen tydlig, nämligen att statistik kan manipuleras och användas för att underbygga den egna argumentationen, utan att för den delen visa hela bilden. I nutid syns det inte sällan med grafer som saknar tydliga stödlinjer, eller där ingående data klassificeras på ett otydligt sätt för att påvisa exempelvis en ökning av något slag. För att använda ett slitet uttryck; beroende på hur du ”skär korven”, kan statistik användas för att stödja eller falsifiera ett påstående.
Samtidigt är statistik ett fortsatt tillförlitligt sätt att komponera ett mönster som går att förstås av de flesta. Då vi människor inte verkar gilla att befinna oss i en diffus gråzon kan grafer hjälpa oss att bättra förstå vad som händer i världen. Exempelvis används statistik för att mäta hur Försvarsmaktens personal mår genom den årliga medarbetarundersökningen; FM VIND vilket betyder Försvarsmaktens verksamhetsindikator[2].
Det ska sägas att den här typen av undersökningar är en relativt enkel och billig metod för att snabbt få en överblick över organisationen, vilket kvantitativa metoder oftast är. En kvalitativ metod skulle istället vara att intervjua personal för att exempelvis kunna ställa uppföljande frågor och verkligen dyka ner djupt i hur personalen mår. Däremot skulle detta inte bara ta mycket tid och resurser i anspråk, det skulle bli svårt att presentera då det även skulle kräva en större ansats i att göra underlaget mätbart för de som skulle önska att följa upp eventuella påståenden.
Medarbetarundersökningar inom Försvarsmakten har genomförts under flera år. Sedan 2012 döptes undersökningen till FM VIND och företaget Vestra ålades att genomföra undersökningen. Tanken med undersökningen var dels ”att medarbetarna ska få en möjlighet att själva påverka förändringsarbetet inom Försvarsmakten och kunna utveckla den egna verksamheten på arbetsplatsen genom att reflektera över sin egen situation, i till exempel förbandet, enheten, kompaniet, plutonen eller arbetsgruppen”, dels ”ge ett underlag på central nivå för att se hur det ser ut inom Försvarsmakten som organisation och vad som kan förbättras.”[3]
Men vad säger undersökningarna egentligen? Och hur tolkar Försvarsmakten underlaget?
De senaste fyra (4) årens undersökningar har presenterats med följande rubriker på försvarsmaktens hemsida; ” Ökad stolthet och förtroende – men även utmaningar” (2016)[4], ” Medvind i förändringsarbetet” (2017)[5], ” Ledarskapet starkt i Försvarsmakten” (2018)[6] samt ” Ökad stolthet och förtroende i Försvarsmakten” (2019)[7]. Rubrikerna har en tydlig positiv klang jämfört med rubriken från nyheten som publicerades 2014 (för 2013 års undersökning); ” Medarbetarundersökningen FM VIND” (2014)[8].
Utifrån rubrikerna kan vi skönja en positiv utveckling, samtidigt har såväl officersförbundets medlemsundersökningar som uppropet ”givaktochbitihop” målat en annan bild av utvecklingen och hur personalen ser på den egna verksamheten. Samtidigt är inte den positiva klangen särskilt förvånande då organisationen genomsyras av en framåtanda och ett positivt tankesätt där ”eländesforskning” undanbedes. Samtidigt sägs det att ”försvarsmaktens personal ska lägga fokus på det som inte fungerar – detaljen som gör att det förväntade resultatet inte uppnås”. Således behöver vi ta på oss de kritiska glasögonen och granska vad våra undersökningar säger och även titta på vad de inte säger.
Resultatet från 2013 visade att de mest positiva områdena var förtroendet för närmaste chef, förtroendet och respekten mellan kolleger och kvalitén på det egna arbetet. Det mest negativa var en hög andel stressade, den administrativa bördan och en oklar inriktning på verksamheten. Du känner kanske igen några av de positiva aspekterna? De är nämligen återkommande under efterkommande år. Såväl 2016, 2018 och 2019 poängteras att personalen är nöjda med ”den närmsta chefen”. Vad som däremot inte riktigt framgår är att just måttet för området ”ledarskap – närmaste chef” inte förändrats nämnvärt över de senaste fyra (4) åren. Vad som däremot stärktes tydligt under 2016 och 2017 var förtroendet för Försvarsmakten och dess ledning. Vilket även sågs i en ökning där fler angav att de skulle kunna rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare. Så givetvis finns det positiva aspekter att ta med sig där trenderna blir tydligare, däremot är den ökningen minimal ifrån föregående år då vi pratar om en ökning på 1-2%. Förvisso en fortsatt positiv utveckling, men samtidigt en ökning som exempelvis kan förklaras med att Försvarsmakten dels utökat vilka grupper som erbjuds att svara på undersökningen, 2018 inbjöds hemvärnet och 2019 innebar omorganisationen att delar av FMV gick in i Försvarsmakten och därmed förändrade intervjugruppen.
Här behöver vi göra ett sidospår och belysa hur antalet svarande har förändrats genom åren. FM VIND 2013 besvarades av 70% av den anställda personalen (ca 10 000st). 2016 var det 12 540 individer som svarade och året därpå 13 540 (82%). Nästa siffra som presenteras utåt är årets undersökning där 74% av personalen har svarat på enkäten, vilket skulle innebära en siffra på 14 874st. Det är här den första kritiska diskussionen behöver ske. Nämligen vilka som räknas in i den här siffran från första början. Är det enbart den fast anställda personalen (20 100st) som berörs? I sådana fall, varför väljer personal motsvarande en brigad i storlek att inte svara på undersökningen? Räknas hemvärns- och reservofficerare (20 000 respektive 6600) in i det totala underlaget? Det finns således ett behov av förtydligande över vilka svarsgrupper som används för att presentera vilka resultat. Därutöver presenteras inga siffror om hur många som faktiskt svarat på de frågor som presenteras. Tittar vi på frågan som behandlar chefens förmåga att hantera konflikter inom gruppen kommer vi se att antalet som svarar skiljer sig med ett antal tusen svar (beroende på år). Det här fenomenet nämns enbart i en mening från 2019 års undersökning gällande kategorin ”ovälkommet beteende”. Ett resultat som enbart minskat med en halv procent från föregående år. Något som under 2018 visade att 5% av männen och 15% av kvinnorna upplevt ett beteende som de klassificerat som ovälkommet. Innan dess, under 2017 och 2016, innebar det att total 788 svarande (6%) ansåg att de utsatts för kränkande särbehandling. Utifrån de siffror som presenteras blir det svårt att säga exakt hur många det rör sig om år för år.
Fokus under 2017-2018 låg på på sexuella trakasserier, vilket verkar ha förlett bort den kritik som i huvudsak framfördes av kaptenen Smith i ett debattinlägg. Nämligen att en fortsatt stor andel (av de som upplever ovälkommet beteende) upplever att de blir sämre behandlade eller utsatta för rena härskartekniker i form av osynliggörande och förminskningar. Även om beteendet fördelas mellan chefer och medarbetare, går det att sammankoppla med chefens förmåga att lösa konflikter inom gruppen och frånvaron av svarande. Det går att tolka frånvaron av svar som en fortsatt misstro till undersökningens anonymitet och att individer som svarar negativt snabbt går att identifiera i mindre enheter. Något som Försvarsmakten även bedömer vara sannolikt efter såväl årets som föregående års undersökningar. Något som även stärks av Officersförbundets egen medlemsundersökning[9].
Uppropet tillsammans med medarbetarundersökningen 2018 innebar en upprättat telefonlinje för att anmäla trakasserier samt att ett utredningsstöd skulle inrättas 2019 vid HRC. Telefonlinjen som var tänkt att vara anonym visade sig relativt omgående inte vara det, vilket ledde till problem för personal som anmälde kränkningar[10][11]. Vad utredningsstödet således ska leda till är oklart.
Kritiken mot FM VIND kan formuleras på en rad olika sätt. Det mest allvarliga är att resultatet inte publiceras för alla att ta del offentligt. Här kan Försvarsmakten lära utav den brittiska Försvarsmakten som offentligt publicerar den årliga undersökningen ”Armed foces continuous attitude survey”[12]. Det här skulle underlätta för allmänhetens granskning av resultaten och därmed säkerställa att rätt typ av frågor ställs till Försvarsmakten gällande åtgärder. Den andra kritiken är som tidigare nämnts antalet svarande. Här behöver det tydligare presenteras vilka grupper som räknas in i det totala resultatet. Det tredje är att det krävs någon form av utbildning för att kunna tolka resultatet från FM VIND. Det vill säga att värdet som presenteras beror på hur samtliga individer svarat på den fem-gradiga skalan som kan göra det svårt att förstå siffrorna stundtals[13]. Den kritik jag själv brukar framhäva berör hur snäva frågeställningarna är ställda. I stort ligger fokus på det närmsta ”arbetslaget” vilket gör det svårt att som medarbetare att lyfta kritik mot nivån ovanför, som i allra högsta grad påverkar arbetsmiljön och hanteringen av konflikter.
Slutsatsen utifrån det publicerade underlaget som finns att tillgå är att de positiva förändringarna är betydligt mindre än vad de framhävs i de nyheter som publiceras. Det visar även att under fyra (4) år har väldigt lite förändrats gällande den upplevda särbehandling som personalen upplever under sin tjänstgöring. Det är även ett motsträvigt att det återfinns ett högt förtroende för närmsta chefen, samtidigt som färre svarar på att chefen kan lösa konflikter på ett bra sätt. Därtill behöver vi ta i beaktande överlag att det totala antalet som svarat på FM VIND, inte per automatik innebär att de svarat på samtliga frågor. Innehållet i den här artikeln är hämtat från det som Försvarsmakten själv publicerat utifrån antal och procent. Jag har medvetet valt att inte använda de exakta siffror som finns i undersökningen då jag avser att bemöta det som sägs offentligt. Jag inbjuder Försvarsmakten att publicera samtliga resultatrapporter från FM VIND offentligt för att varje medborgare ska kunna granska hur Försvarsmaktens samtliga medarbetare ser på sin tjänstgöring. Det skulle kunna stärka undersökningens ställning hos personalen som ett legitimt verktyg för att komma tillrätta med de problem vi ser ute i organisationen.
Det här inlägget ska inte ses som ett påstående att Försvarsmakten manipulerar siffror eller på annat sätt far med osanning när det gäller resultatet. Däremot ska det ses kritik mot att det är otydligt vad siffrorna faktiskt representerar och hur förändringen ser ut över tid.
[1] https://www.vof.se/folkvett/ar-1999/nr-1/de-falska-citatens-varld/
[2]https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/forsvaretsforum/2012/ff_2_2012_webb.pdf
[3]https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/forsvaretsforum/2012/ff_2_2012_webb.pdf
[4] https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/11/okad-stolthet-och-fortroende-men-aven-utmaningar/
[5] https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/11/medvind-i-forandringsarbetet/
[6] https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/12/ledarskapet-starkt-i-forsvarsmakten/
[7] https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/12/okad-stolthet-och-fortroende-i-forsvarsmakten/
[8] https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/01/medarbetarundersokningen-fm-vind/
[9]https://www.officersforbundet.se/globalassets/pdfer/officerstidningen/2017-2018/officerstidningen_8_2018_web.pdf
[10] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6958920
[11] https://www.officersforbundet.se/globalassets/officerstidningen_4_2018.pdf
[12] https://www.gov.uk/government/collections/armed-forces-continuous-attitude-survey-index
[13] https://poddtoppen.se/podcast/1449847006/forsvarsmaktens-chefspodd/2-fm-vind
Jacob Romlin
Sen finns det ett organisatorisktlärande. Svarar man ”fel” får arbetslaget extra uppgifter på APT
för att reda ut problemen.