Värmebelastning, symtom och åtgärder

Problematiken kring värme och militär aktivitet återkommer varje sommar, och är ständigt aktuell vid internationella insatser i länder kring ekvatorn. I inlägget om varför stridsskjorta även behövs nationellt skrapade vi lite på ytan kring de risker som föreligger vid fysisk aktivitet och varma dagar. Precis som tidigare nämnts hade exempelvis Storbritannien vid slutet på 90-talet ett antal soldater som årligen fick uppsöka vård på grund av överhettning. Detta blir intressant för Sverige då vårt klimat, trots vad många antagligen tror, inte skiljer sig temperaturmässigt från Storbritannien. Även om människokroppen är bättre utformad för att hantera värme än kyla, har vårt nyttjande av kläder och krav på verksamhet under dygnets varmaste timmar skapat en situation där vi behöver vidta vissa åtgärder för att inte ta skada.

Detta har återigen aktualiserats då det förra året förekom en del skador relaterade till värme. Tillsammans med en hårdför linje att fältjackan till 90 Lätt inte får nyttjas vid stridsmoment verkar detta ha bidragit till att Högkvarteret kände sig nödgade att skicka ut en skrivelse om hur vissa stycken i uniformsreglementet ska tolkas och vilka möjligheter chefer har att reglera klädseln vid varmt klimat[1].

Vårt klimat

Vår medeltemperatur runt sommarmånaderna juni, juli och augusti ligger i spannet 13°C till 16°C (med en avvikelse på ungefär 2-5°C för 2018). Maxmedeltemperaturen över landet ligger kring 17-21°C grader beroende på vad i landet du befinner dig (varmast i söder). Det här är värt att ha i åtanke när media skriver om värmeböljor som sträcker sig upp mot 30°C grader. Vad vi än må tro oss minnas om tidigare somrar är detta inte normalbild, och den värmen bidrar till en ökad belastning på befolkningen och vår infrastruktur. Redan vid tio (10) plusgrader kan en snabbmarsch med stridsutrustning orsaka värmekollaps.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Kroppen

Normalt ligger kroppstemperaturen kring 37°C, med viss variation mellan individer. Detta är kroppens interna temperatur, medan hudens temperatur mycket väl kan vara högre (eller lägre) beroende på omgivningen[2]. För att bibehålla en jämn temperatur reglerar kroppen, närmare bestämt hypotalamus, värmeproduktionen och värmeavgivning på olika sätt. Exempelvis genom ökat blodflöde till huden och svettning[3].

Själva svettningen hjälper till att kyla ner kroppen genom att fukten avdunstar från kroppen genom värmen som leds ut från huden. Baksidan med ökad svettning är däremot att kroppen tappas på salt, mineraler och framförallt vatten (upp till 15l/dygn i extrema fall)[4]. Som referens kan det anges att kroppen tappar ca 2,5l/dygn utan att svettas. Förlust av vätska får snabbt negativa effekter, samtidigt kan även en överkonsumtion av vatten vara skadligt[5].

Vid ökad belastning kommer kroppen att öka energiomsättningen vilket leder till ökad värmeproduktion och därmed ökad blodcirkulation. Ökad blodcirkulation innebär ökad belastning på kroppens blodomlopp (exempelvis hjärtat). Kapaciteten kan mycket väl överskridas vilket påverkar transporten av syre till musklerna, med negativ prestationsförmåga som följd. Vi kan således ganska omgående hamna i en negativ spiral där ökad belastning leder till ökad värmeproduktion som i sin tur leder till försämrad prestationsförmåga, redan vid låga temperaturer.

Därmed blir den fysiska statusen hos individen en (1) av flera faktorer som spelar in hur väl personen kommer hantera värmebelastningen[6].

Omgivningens påverkan

Kroppens förmåga till att leda bort överflödig värme påverkas även av omgivningen. Är omgivningen varmare än vad kroppen är kommer det således bli svårt att leda bort värme lika effektivt som om omgivningen var svalare. Vi behöver även ta hänsyn till strålningen som kommer från omgivande material som byggnadsmaterial. Precis på samma sätt som att metall har en stark nedkylningsfaktor, kan den stråla värme som leds in i kroppen. Ett exempel på hur omgivningen kan påverka effektiviteten hos ett förband ska nämnas att fartygsbesättningar i Hormuzsundet under första Gulfkriget inte fick befinna sig på däck mer än tio (10) minuter åt gången. Detta då kombinationen av hög temperatur (47°C), hög luftfuktighet och reflektioner från vattnet skapade en situation som var rejält påfrestande.

Utrustningens påverkan

Eftersom våra kroppar är skapta som de är när det gäller värmeavledning, är vi beroende av luftcirkulation för att kyla ner oss. Kläder kommer således påverka vår förmåga att kyla ner oss och bidrar till ökad temperatur. Detta är rena självklarheter i sig och något vi lär oss redan som barn; är du kall tar du på dig mer kläder och om du är varm tar du av dig kläder. Men vad vi vanligtvis inte tänker på är att det inte enbart är tygets tjocklek som är en faktor, utan även hur det sitter mot kroppen. Ventilation är en viktig faktor för att stå emot värme. Därav att våra uniformer som är framtagna för varmare klimat är större och kan uppfattas som ”pösigare” än fältuniform 90.

Samtidigt är det inte enbart klädesplagg som bidrar till en försämrad ventilation i den militära kontexten. Såväl kroppsskydd som ryggsäckar bidrar till en värmeuppdämning som vi behöver ta hänsyn till. Utrustningen ligger inte sällan tätt mot kroppen och samlar upp svett, vilket förhindrar avdunstning och cirkulation av luft.  

Men kläder kan även skydda från värme, framförallt vid låg aktivitet kan isolerande kläder stänga ute värme. Vilket exemplifieras genom att observera hur Beduiner klär sig.

Förebyggande åtgärder

Det finns en rad åtgärder som individen kan vidta för att skapa bättre förutsättningar för att hantera värme. Det som brukar poängteras vid insatsutbildningar är att vänja sig vid värme genom träning. Exempelvis att klä sig lite varmare än normalt vid löppasset för att vänja kroppen vid värmebelastningen. Värmetillvänjning kan bidra till att kroppen blir mer effektiv på att reglera kroppstemperaturen genom svettningar och blodcirkulation till huden[7][8].

Men de största åtgärderna vi kan vidta är beteendemässiga. Bland annat att anpassa vår klädsel (och utrustning) efter rådande klimat. Det här kan exempelvis vara att välja en tunnare fältjacka under sommarhalvåret eller att tillåta verksamhet i T-shirt. Andra åtgärder kan vara att genomföra verksamhet i skydd från solen, exempelvis i en skuggbelagd dunge eller under tak.

Den åtgärd som däremot förefaller vara den viktigaste, är att anpassa arbetstempot efter temperaturen. Precis som att vi skapar värmeslingor på vintern behöver vi se över vilket tempo vi håller när det är varmt ute. Även efter en acklimatiseringsperiod på två (2) veckor behöver vi förstå att det inte bara är att köra på i samma tempo och varaktighet som när det är 10 grader ute. Främlingslegionens marschtempo kan ses som en lektion i att vissa saker får ta längre tid om det i slutet innebär att man löser uppgiften.

Eller som Försvarsmaktens säkerhetsinspektör skriver i en skrivelse från 2008[9]; ”Den viktigaste, primära, åtgärden för att anpassa den fysiska aktiviteten (tempo och varaktighet), till klädsel, utrustning och klimat. Om bedömningen är att den fysiska aktiviteten inte kan ändras, måste någon/några av de andra faktorerna anpassas.” Acklimatisering, fysisk status och näring nämns som sekundära faktorer.

Ett vedertaget sätt att kontrollera vätskenivån i kroppen är att titta på urinens färg när du kissar. Ljus urin indikerar att du dricker tillräckligt[10].

Hundar

Det går inte att skriva en sådan här artikel utan att även inkludera våra fyrbenta vänner då de i allra högsta grad påverkas av värme. I en artikel som sammanställde de skador som sjukvårdspersonal kan behöva hantera när det gäller tjänstehundar, nämns att värmeskador är den ledande orsaken till dödsfall[11]. Eftersom hundar inte svettas är det i huvudsak genom flämtande som hundar kyler ner sig. Därmed är det viktigt att vara uppmärksam på signaler som visar att hunden börjar bli varm och låta denne vila i skugga under en period innan fortsatt arbete.

Symtom

När kroppstemperaturen blir för hög (kring 40°C i kärntemperatur) kan du drabbas av symtom som trötthet, huvudvärk, och yrsel. Allvarligare symtom som du ska vara uppmärksam på är synstörningar, snabb puls och kräkningar[12][13]. Det vanligaste tecknet som de flesta antagligen känner till på vätskebrist är kramper i musklerna som blir ansträngda. Detta är tecken på att belastningen börjar bli för hög.

Skador

Allvarligare värmeslag kan orsaka skador på celler och orsaka skador på interna organ som lever, njurar och hjärna, vilket i sig kan leda till dödsfall.

Direkta åtgärder

När de första symtomen för hög värmebelastning börjar synas är det viktigt att avbryta den fysiska aktiviteten för att stoppa värmeuppdämningen och ta in vederbörande i skydd från elementen. Vad vi behöver skapa är en miljö där temperaturen faller och kroppen kan reglera temperaturen mer effektivt. Detta kan exempelvis uppnås genom att fläkta individen och samtidigt spraya med vatten[14], eller kyla ner med hjälp av blöta handdukar[15]. Det kan även vara genom att sänka ner kroppen i vatten, exempelvis om det finns en sjö eller en dusch. Dock ej kallare än 15 grader då det kan bidra till att blodkärlen drar ihop sig och värmeförlusten uteblir. Frusna vattenflaskor som placeras i armhålor och ljumskar kan hjälpa till, tänk dock på att inte placera direkt på naken hud utan ha någon form av tyg mellan.

Samma åtgärder gäller för hundar; fläktar och rumstempererat vatten. Behandling med is kan få motsatt effekt[16].   

Därefter är fokus att få individen till kvalificerad sjukvård för undersökning och eventuellt flera åtgärder som vätskeersättning eller liknande. Ha även i huvudet att inte enbart fokusera på den individ som har de mest synliga symtomen, det finns en risk att även fler i truppen ligger i riskzonen och det kan därmed vara lämpligt att bedöma om verksamheten kan fortsätta eller om det är bättre att gå i vila.    

Avslutningsvis

Det här inlägget ska inte tolkas som att vi ska undvika att genomföra militär verksamhet utomhus bara för att det är varmt. Men precis som med kylan behöver vi vara medvetna om hur klimatet påverkar våra kroppar och därmed vår förmåga. Genom den kunskapen kan vi anpassa såväl vår utrustning som vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt och minimera riskerna för skador.

Det är varken särskilt kul eller imponerande att dra på sig värmeslag. Det kan först verka som en god idé att dra på fullt och ignorera kroppens samtliga varningssignaler med hänvisning till att det ”bara är att fälla ner pannbenet och kötta”. Men när du ligger där och kräks, med yrsel och spasmer är det inte lika roligt längre. Det blir definitivt inte roligare när du står som ansvarig chef och bevittnar samma scenario. Precis som med allting annat ska vi träna och öva smart, därigenom kommer vi bli farligare för motståndaren istället för oss själva.

---

[1] Bestämmelser angående anpassning av klädsel FU 90 & SSD 93. FM2019-10832:1

[2] [4] [14] S.J. Savage, S. Hedenstierna, H. Kariis, G. Kindström, A, Norén, P. Magnusson, A. Pohl, A. Ringblom, M. Tunéll. (2012). Soldatens IPE@2020. FOI-R–3620–SE. Totalförsvarets forskningsinstitut

[3] https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/kroppstemperaturen/

[5] Oh, R. C., Malave, B., & Chaltry, J. D. (2018). Collapse in the Heat–From Overhydration to the Emergency Room–Three Cases of Exercise-Associated Hyponatremia Associated with Exertional Heat Illness. Military medicine, 183(3-4), e225-e228.

[6] Lisman, P., Kazman, J. B., O’Connor, F. G., Heled, Y., & Deuster, P. A. (2014). Heat tolerance testing: association between heat intolerance and anthropometric and fitness measurements. Military medicine, 179(11), 1339-1346.

[7] Charlot, K., Tardo-Dino, P. E., Buchet, J. F., Koulmann, N., Bourdon, S., Lepetit, B., … & Malgoyre, A. (2017). Short-term, low-volume training improves heat acclimatization in an operational context. Frontiers in physiology, 8, 419.

[8] Périard, J. D., Racinais, S., & Sawka, M. N. (2015). Adaptations and mechanisms of human heat acclimation: applications for competitive athletes and sports. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 25, 20-38.

[9] [13] Bedömning av värmebelastning vid insats och övning. 14 990:63220

[10] https://www.health.nsw.gov.au/environment/beattheheat/Pages/urine-colour-chart.aspx

[11] [16] Lagutchik, M., Baker, J., Balser, J., Burghardt, W., Enroth, M., Flournoy, S., … & Mann, K. (2018). Trauma management of military working dogs. Military medicine, 183(suppl_2), 180-189.

[12] [15] https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/olyckor–skador/akuta-rad—forsta-hjalpen/varmeslag/

Davis, M. S., Marcellin-Little, D. J., & O’Connor, E. (2019). Comparison of Postexercise Cooling Methods in Working Dogs. Journal of special operations medicine: a peer reviewed journal for SOF medical professionals, 19(1), 56-60.