Det är ingen nyhet att de fysiska prestationer under press som soldater genomför under sin militära karriär i mångt och mycket kan jämföras med de prestationer elitidrottare genomför under tävlingar. Därför är det inte heller märkligt att metoder och teorier från idrottspsykologin används för att få militär personal att prestera bättre. Att ge dem ett övertag mot sin motståndare på fältet.

Trots att psykologisk färdighetsträning inte är något nytt i Försvarsmakten, fick den en uppsving först 2014 när försvarsmakten förlängde den militära grundutbildningen med en vecka för att få ner utbildningstempot och kunna fokusera på stresshanteringstekniker. Oftast kommer vi i kontakt med mental träning i form av förberedelser för internationella insatser. Trots att visualisering mycket väl skulle kunna användas inför exempelvis en inbrytning i ett hus eller förbättra testresultatet på multitestet.

Det finns nämligen studier som pekar på att mentala träningstekniker likt målsättningsstrategier och målbildsträning/visualisering inte bara har en positiv inverkan på prestationer vid fysiska tester, utan även har en positiv inverkan på andra färdigheter som skytte och inbrytningar i rum. De här åtgärderna behöver inte nödvändigtvis innebära ett större tidsuttag för träning, eller en större kostnad för förbandet (exempelvis externa konsulter, mer arbetstid), utan är fullt möjligt att genomföra inom ordinarie verksamhet med hjälp av egen personal.

Visualisering är en tankeprocess som går ut på att för sin inre syn föreställa sig något, att med hjälp av sina egna sinnen skapa eller återskapa en upplevelse i medvetandet.
[…]
Genom att använda delar av olika minnesbilder är det möjligt att skapa en ny mental bild av en prestation och därigenom skapa säkerhet och självförtroende.
Källa: Idrottspsykologi – Hassmén, Hassmén & Plate (2003)

I en amerikansk studie var målet att höja antalet godkända soldater vid de fystester som genomfördes varje halvår. Studien genomfördes under tre och ett halvt år (3,5) med totalt 1374 individer (ca 200 personer per tillfälle) tillhörandes ett ledningskompani. Kompaniet hade en historik av en medel på 235 poäng. Ett program innehållandes övningar i bland annat målsättningar och visualisering startades sex (6) veckor innan testtillfället. Med hjälp av en terapeut, ett minneskort och 20 minuters genomgång vid varje träningspass (3 dagar i veckan) höjdes medelvärdet på kompaniet signifikant. Men det som kanske är mest intressant är att effekten höll i sig ett halvår senare när ett liknande träningsprogram genomfördes, fast denna gången med sergeanter som var bekanta med de psykologiska metoderna. Även om medelvärdet sjönk något var det signifikant högre än de testtillfällen innan försöket påbörjades.

Källa: Sport Psychology for the Soldier Athlete: A Paradigm Shift

Värt att notera är även att träningsschemat såg likadant ut under samtliga år. Det vill säga, tre gånger i veckan var det organiserad fysiskt träning mellan 0600 och 0700 som fokuserade på armhävningar, situps och löpning.

You are standing in line for the push up event. The air is crisp and smells of freshly cut grass. The temperature is cool. Your arms are strong and you are ready. You take in a slow deep breath, in to the count of five and out on the count of five. You are called up to begin the push up event. You get down into the front leaning rest position. The grass is moist and soft. You position your hands comfotably and wait for the start. You hear ready on the right, the right is ready; ready on the left, the left is ready. Ready – begin. Down and up, your arms feel strong and you are confident. Your form is good. You hear 1 min has elapsed. Your arms are strong and steady and you are near your goal. Your hear 30 s remaining. You continue up and down, breathing in on the way down and out on the way up. The final 10 s count down begins and you push out a few more. The event is over; you have done your best.
Visualiseringsövning för armhävningar
Källa: Sport Psychology for the Soldier Athlete: A Paradigm Shift

En brittisk studie som utfördes på rekryter under pågående uttagning till brittiska Parachute Regiment pekade på att målsättning, visualisering och avslappning delvis kunde påverka rekrytens uthållighet i positiv riktning. Även om resultatet från studien inte visade en signifikant påverkan på uthålligheten som sådan, ansåg forskarna att metoder som att prata med sig själv i positiva ordalag och målsättning kunde ha en positiv inverkan för prestationsförmågan och på individens upplevelse. I klartext, om individen upplever att det går bra skapas positiva känslor som leder till en lägre anspänning som i sin tur leder till ett ”flow”. På samma sätt som att negativa känslor kan leda till en högre anspänning som kan hämma den fysiska prestationen och därmed skapa en nedåtgående spiral.

I en annan studie som genomfördes på 48 plutoner under deras grundläggande stridsutbildning visade inte bara att mental träning hade en positiv inverkan på prestationen under olika moment som hinderbana och vapenhantering, forskarna tolkade resultatet att det fanns en tydlig skillnad mellan könen. Kvinnor visade större skillnader i resultat efter den mentala träningen än män. Varför däremot kunde forskarna inte riktigt förklara.

Figure 4. Källa: Mental Skills Training With Basic Combat Training Soldiers:
A Group-Randomized Trial

One of the Gender  Condition interactions using slide to victory times is illustrated in Figure 4. Notice that women demonstrated greater benefit from the mental skills training than did men. Men had a modest decrease in slide times associated with condition, whereas women had more than a 10-s decrease. Although not shown, the other events with a Gender Condition interaction (wall hanger and sit-ups) showed a consistent pattern in which women demonstrated improved performance in the mental skills training condition.
[…]
Overall, however, the performance results indicated a more complex pattern in that both gender and previous experience interacted with training condition. Women appeared to benefit from mental skills training more than did men on the wall hanger, slide to victory, and sit-up performance tasks. In addition, women with prior weapons experience in the mental skills training showed a 13% higher performance score on basic rifle marksmanship than did women in the military history condition, although men showed improvement associated with mental skills training if they had no prior experience.

The gender effect may be partially explained by a ceiling effect for men with previous weapons experience, given that 90% passed the grouping task. Although it is not clear why women benefited from training on these tasks and men did not, the results highlight the need to consider moderator effects when examining training efficacy.

Med det här inlägget har vi bara skrapat på ytan för hur idrottspsykologi och mental träning kan användas för att förbättra prestationen för soldaten i fält. Samtidigt finns det olika infallsvinklar till vilken metod som fungerar bäst och under vilken fas. Det finns fog för att ifrågasätta om den här typen av färdighetsträning kräver en hög grad av självmedvetande för att ge effekt, eller om det går att applicera en enklare form av mental träning som passar alla. Framförallt är det svårt att sia hur resultatet skulle se ut i en svensk utbildningskontext med de förutsättningar som finns ute på förbanden idag.

Med den återinförda värnplikten, och därmed ett längre tidsuttag för respektive soldat, finns det möjlighet att på bred front systematiskt testa olika tekniker för att nå högre effekt på utbildningen.

Referenser

Adler, A. B., Bliese, P. D., Pickering, M. A., Hammermeister, J., Williams, J., Harada, C., … & Ohlson, C. (2015). Mental skills training with basic combat training soldiers: A group-randomized trial. Journal of Applied Psychology, 100(6), 1752.

Arthur, R. A., Fitzwater, J., Roberts, R., Hardy, J., & Arthur, C. A. (2017). Psychological skills and “the Paras”: The indirect effects of psychological skills on endurance. Journal of Applied Sport Psychology, 29(4), 449-465.

DeWiggins, S., Hite, B., & Alston, V. (2010). Personal performance plan: Application of mental skills training to real-world military tasks. Journal of Applied Sport Psychology, 22(4), 458-473.

Hassmén, N., Hassmén P & Plate, J. (2003). (399s.). Natur och kultur.

Meyer, V. M. (2018). Sport Psychology for the Soldier Athlete: A Paradigm Shift. Military medicine.