I början på året skickade arméstaben in en hemställan till Försvarsstaben om att förändra befälssystemet på en rad punkter. Själva tyngdpunkten ligger på specialistofficeren (SO) och hur denne benämns internationellt och att våra interna styrdokument inte hängt med i utvecklingen av befälssystemet.
Medan SO i Sverige ingår i gruppen Yrkes- eller reservofficerare genom officersförodningen, hamnar SO i gruppen ”Non officer personnel”. För att råda bot på detta föreslår armén en rad förändringar som, om de hörsammas av Försvarsstaben, kommer innebära förändringar för hela organisationen och även påverka GSS samt värnpliktiga.
Specialistofficer översätts till Warrant Officer
Det har under en period funnits en diskussion kring hur SO ska beskrivas mot våra internationella vänner. Diskussionen har gått från att det var självklart att SO skulle ses som Non commisioned officer (NCO) till att gruppen nu bör ses som Warrant officers (WO). För att ytterligare komplicera saker finns det nyansskillnader kring WO beroende på vilket land vi pratar om. I hemställan används USA, Storbritannien, Kanada och Australien som exempel för att beskriva begreppet i en vidare kontext.
Då Sverige redan påbörjat en särskiljning genom att nationellt bryta loss SO från OR förefaller det logiskt att vi fullföljer förändringen även internationellt.
Arméns förslag är att dela in SO i fyra nivåer för att vårt befälssystem ska takta bättre mot övriga internationella system inom alliansen. Då Sverige har fler grader inom SO än andra länder föreslås även grader som sergeant och översergeant att slås ihop till en och samma översättning.
| Befattningsnivå | Översättning armén | Tjänstegrad |
| WO4 | Chief Warrant Officer | Regementsförvaltare, flottiljförvaltare |
| WO3 | Master Warrant Officer | Förvaltare |
| WO2 | Warrant Officer | Fanjunkare och överfanjunkare |
| WO1 | Junior Warrant Officer | Sergeant och översergeant |
För att ytterligare förenkla samverkan internationellt föreslår armén att de som innehar specifika befattningar bör nyttja dessa istället för sin grad.
| Befattning | Översättning |
| Arméförvaltare | Sergeant Major of the ARmy |
| Förbandsförvaltare (brig, reg) | (Brigade/Regiment) Command sergeant major |
| Bataljonsförvaltare | Battalion Sergeant Major |
| Kompanifanjunkare | First Sergeant |
| Plutonsergeant (stf plutch) | Platoon Sergeant |
Man förtydligar därutöver i text att en WO1 befinner sig på samma nivå som en OF1 och så vidare. En WO2 har högre tjänsteställning än en OF1 och så vidare samt att WO har högre tjänsteställning än OR.
Detta skulle innebära att SO hamnar parallellt med OF istället för den saxning som nu finns i systemet men (korrigering 250213: Saxningen försvann till del 2022 enligt gällande FFS 2022:4. SO6 saxas fortsatt med OF1) med klausulen att OF fortsatt står över WO i befälskedjan (det vill säga att en OF2 trumfar WO2 men en WO2 trumfar OF1).
Vad innebär det här för GSS och värnpliktiga?
Det innebär att GSS kommer i stort kommer få utrymmet OR1 till OR6 i Nato-kontexten. OR6 kommer vara bemanningsbar av överfurirer och sergeanter (WO1) medan OR7-9 helt utgår ur Försvarsmakten. I klartext förklarar man för övriga länder att en befattning för NCO OR-6 även kan bemannas av en WO1.
Befordran av värnpliktiga behöver enligt armén inarbetas i gällande föreskrifter där plutonbefäl bör ha en särställning i befattningsstrukturen. Däremot bör de inte befordras till en tjänstegrad som innehas av en officer eller specialistofficer. Man föreslår som alternativ att värnpliktiga befäl kan likställas med GSS i befattningsstrukturen men att alternativet behöver utredas ytterligare. Målbilden är i alla fall att GSS och värnpliktiga återfinns inom gruppen OR.
I sammanhanget ska det nämnas att armén även föreslår en förändring i ArbO vad gäller mandatet att besluta om konstituering av värnpliktiga till samma tjänstegrad som officer eller specialistofficer. Armén föreslår att mandatet får delegeras ner till krigsförbandschef. På samma sätt föreslår man att krigsförbandschefen får mandatet att genomföra fältbefordran av sin personal.
Det innebär även att bemanningen av OR6 nu skjuts nedåt i systemet och på sikt kräver en tillförsel av överfurirer, en kategori som inte direkt växer i skogen. Därav öppnar det upp en liten lucka på sikt att förändra lagstiftningen kring anställningstid för GSS.
Hemvärnet då?
Hemvärnsbefäl förordnas enligt hemvärnsförordningen och har, inom hemvärnsförbandens ram (taktisk.se fetstil), samma mandat och skyldigheter som deras motsvarighet bland de anställda. Det vill säga att en sergeant i Hemvärnet därmed också kommer bli WO1 (om det nu beslutas att bli så av försvarsstaben). Det nämns som ”vederlike” i sammanhanget, ett begrepp som jag inte känt till fram tills nyligen.
Blir det någon konkret förändring?
Nationellt och rent praktiskt blir det antagligen inte någon märkbar förändring för de allra flesta. Den markanta förändringen uppstår i det internationella samspelet och hur man förklarar vårt befälssystem. Jag tolkar ansatsen som ett försök att höja statusen ett snäpp för SO så att deras mandat nationellt (genom officersförordningen – dvs commissioned) matchar mandat utomlands.
Ska förändringen till så är det troligtvis nu den ska göras för att undvika allt för mycket friktioner i ett senare skede. Det innebär samtidigt att om vi nu går ner den här vägen så behöver vi i all väsentlighet vara säkra på att detta är av gagn för hela Försvarsmakten. Således är det tveksamt att vi kommer se ett beslut i någon form av närtid utan snarare att det kommer ske en översyn som till slut mynnar ut i ett nytt förslag. Men tärningen är i all väsentlighet kastad och det verkar finnas ett momentum för att kategorisera SO som WO istället för att bibehålla dagens system.
Referenser
FM2024-28737:1 Hemställan förändringar av befälssystemet