Under åren har det producerats en del artiklar kring försvarsmaktens personaltjänst, dess brister, förtjänster och vad som är på gång. För fyra år sedan publicerades en insändare här på sidan som fokuserade på hur myndigheten skrev skräddarsydda jobbannonser för att passa specifika individer. Förekomsten av de här annonserna uppdagades även av media när Skaraborgs Regemente lyckades få med i sin annonstext vem som egentligen var tilltänkt för befattningen.

Sedan dess har det varit tyst kring just den biten av skräddarsydda annonser och riktade rekryteringar. Tills nu då där det har framkommit att rekryteringen till FLF inte verkar följa de lagar som gäller för rekrytering av statsanställda. Det har framkommit att det från arméledningen beslutats att P 7 (som ansvarar för att bemanna FLF) inte får lov att kalla individer från exempelvis P 18 till anställningstester. Som anledning anges P 18:s uppgift på ön.

Vid en rekrytering har myndigheten en rad förpliktelser att uppfylla. Enligt 12 kap. 5 § regeringsformen ska, vid tillsättning av statlig anställning, avseende fästas endast vid sakliga grunder, som förtjänst och skicklighet. Med förtjänst avses den vana som har förvärvats genom tidigare anställning eller verksamhet. Med skicklighet avses den sökandes lämplighet för den aktuella anställningen. Särskild vikt ska fästas vid skickligheten vid meritvärderingen om inte särskilda skäl för något annat finns, se 4 § 2 st. lagen om offentlig anställning (LOA). En ledig befattning ska utlysas och inkomna ansökningshandlingar värderas och de bäst meriterade intervjuas.

https://www.arbetsgivarverket.se/arbetsgivarguiden/att-anstalla/

Och så kan det absolut vara, att uppgiften som P 18 löser är av särskild vikt för armén och försvaret att all tapp av personal måste undvikas till varje pris. Problemet är att när Försvarsmakten lägger ut en annons på ”lediga jobb” har myndigheten därmed också kravet att följa regeringsformen vad gäller tillsättning av en statlig anställning. Oaktat hur man nu försöker resonera kring att det är anställning inom samma myndighet eftersom det som ska ligga till grund är skicklighet och förtjänst. Då är det minst sagt tveksamt att det är lagligt att sortera bort sökande med förbandstillhörighet som grund.

Vad armén nu har öppnat upp för är att de individer som nekats och inte kallats till tester, potentiellt kan anmäla beslutet och därmed förhala hela rekryteringsprocessen. I synnerhet om det skulle framkomma att individer rekryteras som, i jämförelse med de från P 18 som nekats, inte är bäst meriterade.

Den här typen av ljusskyggt beteende från myndigheten och armén skapar kortsiktiga lösningar som får långsiktiga konsekvenser. Inte bara det att tilltron till Försvarsmakten som arbetsgivare sargas, utan även tilltron till en meritokratisk organisation. Reglerna kring statliga anställningar finns för att motverka nepotism och korruption i de statliga myndigheterna. Vi kan alltid diskutera om det är hundraprocentigt genomförbart i en militär verksamhet och hur det rimmar med den interna arbetsledningen som sker. Oaktat måste vi följa reglerna när vi de facto lägger ut jobbannonser som är öppna för alla att söka. Då får vi inte på eget bevåg börja sortera bort kandidater baserat på eventuell förbandstillhörighet eller geografisk placering.

Nato-inträdet och det ökade behovet av personal kommer innebära att myndigheten under de kommande åren behöver rekrytera personal inom en rad olika områden. Det kommer oundvikligen innebära att rekrytering också kommer ske mellan förband eftersom kompetensen i vissa lägen inte finns att hämta ute i samhället. Det vore förödande på långsikt om den rörligheten återgick till hur det var för 10-15 år sedan där det fanns ett motstånd internt mot förbandsbyten. De ”karteller” som finns redan idag regionalt på sina håll där ”muntliga överenskommelser” mellan förband att inte ”sno” personal måste också avslutas. För individen är den här typen av överenskommelser inte bara hämmande för utvecklingen inom professionen, det kan vara det som driver en individ att lämna myndigheten för att den sociala situationen inte tillåter en fortsatt tjänstgöring på nuvarande förbandsort.

Jag ser framemot att det här utreds av Justitieombudsmannen för att bringa klarhet i hur rekrytering i staten ska gå till och eventuella förändringar som behövs för att Försvarsmakten ska kunna rekrytera ändamålsenligt.