I februari fastställde Försvarsmakten sitt budgetunderlag i enlighet med de direktiv som återfinns i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det här tillsammans med regleringsbrevet för 2021 ger i handen att Försvarsmakten även ska ange hur planen ser ut för krigsorganisationen fram till och med 2030.
Det här inlägget kommer fokusera på utvecklingen Försvarsmakten beskriver för perioden 21-25 och de större målsättningar som finns för respektive försvarsgren/stridskraft. Således lämnar vi utvecklingen 26-30 därhän för tillfället tillsammans med övriga ämnen som personalförsörjning och forskning. Innehållet kommer enbart baseras på det som framgår i bilaga 1 då undertecknad inte har tillgång till övriga öppna bilagor (då processen med att begära ut allmänna handlingar från Försvarsmakten är otroligt omständlig jämfört med övriga myndigheter).
Armén
Armén ska vid väpnat angrepp tidigt kunna möta en angripare. Arméns krigsförband ska kraftsamlat kunna verka med hög ambition i en operativ riktning eller med reducerad ambition i fler än en riktning samtidigt. Arméns krigsförband ska kunna genomföra operationer med hög taktisk rörlighet och hög grad av samordning, syftande till att förhindra, begränsa eller fördröja en motståndare och dennes möjligheter att nå sina syften. Armén ska uthålligt kunna försvåra motståndarens förmåga att uppnå sina syften samt möjliggöra stöd från tredje part för att kunna återta förlorat territorium.
Försvarsmakten
För perioden 2021-2025 ska uppdelningen mellan ”fältförband” och ”territoriella förband” ske. Med de två begreppen menas det som tidigare kallats för manöverförband och regionala förband. Det vill säga, fältförbanden innefattar brigaderna medan de territoriella innefattar lokalförsvarsbataljonerna och militärregionernas egna säkerhetsförband (etablering påbörjas 2022). Under den här perioden är det fältförbandens tillväxt som prioriteras, där fokus hamnar på organiseringen till tre mekaniserade brigader: MekB 4, NMekB 19, MekB 7. Därutöver tillkommer den reducerade motoriserade Livgardesbrigaden, IB 1. De två sistnämnda kommer påbörja sin tillväxt i perioden och förväntas färdigställas i nästkommande period. Samtliga brigader tillförs ett luftvärnskompani.
I samband med detta sker modifieringar av såväl stridsfordon som stridsvagnar för att öka såväl skydd som eldkraft. Därtill tillförs pansarvärnssystem till skyttebataljonerna i IB 1 och luftvärn i form av RB70.
Stridsgrupp Gotland förstärks med genom att funktionsförband organiseras, det vill säga att bataljonen förstärks med luftvärn och indirekt eld.
Anskaffningen av ett nytt obemannat flygande system ska påbörjas i perioden, enligt Försvarsmaktens årsrapport sker detta 2023 där FMV bedömt att en slutleverans sker 2029. Därutöver ombildas den lätta skyttebataljonen i Karlsborg till en jägarbataljon med uppgift att understödja specialförbanden. Jägarbataljonen i norr ombildas till norrlandsjägarbataljon där ytterligare en bataljon upprättas 2025.
Samtidigt som allt det här sker ska även ett nytt eldhandvapen (ak 6) införskaffas, nytt uniformssystem (NCU) och nya lastbilar/standardfordon tillföras. Något som fortsätter fram till och med 2030.
Slutligen ska divisionsstaben upprättas med en reducerad divisionsledningsbataljon. Samt att K 4, I 13 och I 21 återetableras tillsammans med A 9 i Kristinehamn. Försvarsmakten planerar för att kunna genomföra grundutbildning så snart som möjligt, men detta vägs emot de kostnader som återetableringar medför. Exempelvis tillgång till lokaler utan att behöva spendera större summor pengar på dyra hyror. Ämnet är helt klart infekterat där politiker nu vill se snabba återetableringar medan Försvarsmakten försöker hålla igen för att inte återigen hamna i en ”skuldfälla”.
Marinen
Marinen ska med ytstridsfartyg, ubåtar samt amfibie-, minkrigs-, underhålls-och sjöinformationsförband vidmakthålla förmågan till kvalificerad ytstrid, undervattensstrid och amfibiestrid. Förmåga till sjöminering, minröjning och spridning av logistikresurserna har betydelse såväl för marinstridskrafterna som för den civila sjöfarten.
Marinen inriktas mot att kunna möta ett väpnat angrepp samtidigt som förmågan att hantera uppgifter rörande den territoriella integriteten stärks. Tyngdpunkten för marinens förmåga ska vara att möta ett väpnat angrepp i Östersjön. Marinen ska vidareutveckla förmågan att verka tillsammans med finska marinen i Östersjön och med andra internationella aktörer, inte minst rörande öppna sjövägar i Skagerrak och Kattegatt.
Marinen övervakar och kontrollerar svenskt sjöterritorium och omkringliggande havsområden över tiden, för att kunna såväl hävda svenska intressen som att tidigt möta ett fientligt angrepp eller en aggression. För att klara uppgifterna karakteriseras förbanden av hög tillgänglighet med god förmåga till operativ rörlighet vilket innebär att hot på kort tid kan mötas i flera operativa riktningar, från Östersjöområdet till Skagerrak och Kattegatt.
Försvarsmakten
Storheterna för marinen under perioden 2021-2025 är återetableringen av Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, införandet av två marina basbataljoner (om än på bekostnad av förbandens redan etablerade underhållsenheter) samt tillförsel av luftvärnsförmåga på korvetterna.
Flottan vidmakthålls under perioden där Visby-korvetterna genomgår halvtidsmodifiering samt erhåller ny sjömålsrobot, vissa trängfartyg omsätts och ubåtarna erhåller vissa åtgärder såsom sambandsutrustning samt att minröjningsfartygen livstidsförlängs.
Amfibieförbanden påbörjar en omsättning av sin båtpark och påbörjar anskaffning av nytt buret luftvärn tillsammans med ny lätt kustrobot.
Det vill säga att beslutet om att omsätta vapensystem och tillföra nya förmågor till flottan påbörjas enligt plan för att skapa en grund för anskaffningar i nästkommande period.
Flygvapnet
Luftstridskrafterna ska kunna kontrollera luftrummet och skydda mot fientligt flyg och fjärrstridsmedel samt tillhandahålla rörlighet med transportflyg och helikoptrar. Dessutom ska flygvapnet svara för underrättelseinhämtning med olika flygburna och markbaserade spanings-och underrättelseplattformar samt ha förmågan att genomföra attackuppgifter mot mål till sjöss och på marken. Den samlade luftförsvarsförmågan är en förutsättning för att flygvapnet och andra stridskrafter och försvarsgrenar ska kunna verka.
Flygvapnet utformas och dimensioneras för att möta ett väpnat angrepp, enskilt eller i samverkan med stöd av tredje part. Samtliga delar av flygvapnet ska kunna sättas in tidigt och samordnat för att möta ett väpnat angrepp. Försvarsmaktens planering innebär att flygvapnets förmåga att i krig kunna verka mot en kvalificerad motståndare ökar under perioden. Samtidigt säkerställs förmågan att hävda den territoriella integriteten.
Försvarsmakten
Sex stridsflygsdivisioner med JAS 39 C/D vidmakthålls medan det som tidigare hette transport- och specialflygsdivisionen delas upp i tre separata skvadroner: transport-, special- och statsflygsskvadron. En av världens äldsta C-130-flottor livstidsförlängs för att säkerställa taktisk rörlighet. Därutöver ska fyra helikopterskvadroner utvecklas som krigsförband. Här flaggar Försvarsmakten för att planeringen för myndighetens helikoptersystem behöver ses över och att det arbetet pågår just nu. Mellan raderna kan det utläsas att kostnaden kontra utfallet av flygtid för vissa system tvingar myndigheten till att skapa en plan där helikopterförmågan över hela landet kan garanteras minst intill 2035.
Skolflygplanet SK60 ska avvecklas och därmed anskaffas ett nytt skolflyg (Basic Trainer Aircraft +) tillsammans med att JAS 39 nyttjas som Advanced Trainer Aircraft. I perioden påbörjas arbetet med nästa generations stridsflyg.
Upplands flygflottilj, F 16, upprättas ur Luftstridsskolan och återtag görs för att kunna verka ifrån militära flygbaser samt sprida (enligt äldre modell). Detta innebär bland annat förstärkningar gällande flygbasskydd, underhåll och sjukvård.
Hemvärnet
Hemvärnet är med sin numerär, geografiska spridning, höga beredskap och lokala förankring en viktig del av försvaret av Sverige.Hemvärnet har även viktiga uppgifter vid hantering av kriser under normalläge. Hemvärnsförbanden har en central roll i att skydda mobilisering av övriga krigsförband samt för att skydda och försvara viktiga objekt och anläggningar.
Försvarsmakten
Hemvärnets fordonspark ersätts under perioden genom tillförsel av ytterligare pb8 under 2023, samt anskaffning av nytt fordon för hvund 2024. Därefter påbörjas ersättning av tgb 30/40.
Under 2024 genomförs även anskaffningar för att öka hemvärnets förmåga till att lösa sina huvuduppgifter i mörker.
Direktutbildningen till hemvärnet avslutas senast 2023, därefter sker personalförsörjning genom avkastning från andra krigsförband.
Ledning
Ett fungerande och sammanhängande ledningssystem är avgörande för att nå effekt med Försvarsmakten och dess olika förmågor. De operativa ledningsfunktionerna ska vara tillräckligt robusta och säkra för att möjliggöra det militära försvarets behov av ledning samt förse chefer med en god uppfattning om läget i närområdet inkluderat sensorinhämtning avmark-, sjö-, luft-samt det meteorologiska läget. I området ingår även förband för cyberförsvar, telekrig och informationsoperationer som i grunden utgör Försvarsmaktens förmåga att verka i informationsmiljön.
Försvarsmakten
I och med att armén omformas till en struktur med brigader och en divisionsledning, medför det att ledningsförbanden behöver stöpa om vissa förband till operativa förmågor för att kunna betjäna dessa ledningsplatser.
TKSE och FMTIS förstärks för att kunna säkerställa dataförsörjning samt uthållighet i samtliga konfliktnivåer. I perioden genomförs även åtgärder för att stärka Försvarets Telenät, stärka signalskyddet samt teknisk bevakning. Utvecklingen för Federated Mission Networking fortgår och it-infrastrukturen och ledningsstödssystemen för samtliga säkerhetsskyddsklasser moderniseras och utvecklas. (Förhoppningsvis slipper vi fortsatt vara ett u-land när det kommer till tillgång till såväl internet som ändamålsenliga säkerhetssystem).
Slutligen, såväl Ledningsstridsskolan (LedSS) och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) tillförs resurser för att kunna öka utbildningskapaciteten för att säkerställa tillgången till kompetent personal, idag och imorgon.
Cyberförsvar
Förstärkning av cyberförsvaret omfattar dels förmågan att upptäcka intrång, eller försök till intrång, samt incidenthantering i myndighetens system, dels förmågan att genomföra defensiva och offensiva operationer mot en kvalificerad motståndare. Planeringen medger att Försvarsmakten kan bidra till totalförsvarets samlade cyberförsvar. Cyberförsvaret utformas och dimensioneras för att möta angrepp från de mest kvalificerade aktörerna. Funktionen ska kunna verka samordnat med övriga stridskrafter för att möta ett väpnat angrepp.
Försvarsmakten
Stridskraften som är på allas läppar numera. Under perioden förstärks förmågan till alla typer (fetstil av taktisk.se) av cyberoperationer tillsammans med förmågan att upptäcka försök till intrång samt incidenthantering i myndighetens egna system. Ytterligare ett it-försvarsförband etableras med start 2022. I det här skedet poängteras att forskning och teknikutveckling är viktig för att stärka förmågan, därigenom knyts forskningsverksamhet till förmågan för att erbjuda personalen grund- och vidareutbildning som ligger i framkant. Försvarsmakten anger även att satsningen ska kunna försörja andra myndigheter, som har en roll i cyberförsvaret, med krigsplacerade värnpliktiga.
Internationella insatser
Försvarsmaktens uppfattning är att det internationella engagemanget bör fortsätta men att det bör utformas i balans med krigsorganisationens tillväxt och i relation till tillgängliga resurser. Operationsområden och styrkebidrag till militära och fredsfrämjande insatser bör väljas utifrån var Försvarsmakten, med lämpliga och tillgängliga resurser, bedöms kunna göra störst nytta.
Försvarsmakten
Försvarsmakten fortsätter på inslagen väg att antalet operationsområden bör minska för att ta mindre kraft från det nationella arbetet, framförallt kopplat till kritiska funktioner som underrättelsetjänst, logistik och ledning. Vidare trycker Försvarsmakten på att antalet officerare i internationella insatser för minska där personalen ska prioriteras mot chefsbefattningar och centrala befattningar i första hand. Möjligen kan vi se en förändring gällande insatsen i Irak inom ramen för pågående beredning av Nato Mission Iraq (NMI), men mellan raderna verkar Försvarsmakten i sådana fall se att ”rader” hämtas från pågående OIR.
I stort ser Försvarsmakten att dagens pågående insatser även fortsätter under 2022, förutom TAKUBA som avslutas i februari.
Avslutningsvis
Det finns givetvis mer att plocka ur det här dokumentet på 59 sidor. Men det mesta har i stort redan blivit sagt och underlaget i sig bjuder inte på några större överraskningar. Det är tydligt att tillväxten tvingar myndigheten till prioriteringar och det kan komma bli något stökigt i framtiden där olika organisationsenheter behöver flyttas för att göra plats för annan verksamhet.
Försvarsmaktens situation gällande såväl personal som infrastruktur kommer vi sannolikt att komma tillbaka till under året i takt med att bilden klarnar över vilka åtgärder som måste genomföras, och till vilken kostnad.
Men låt oss avsluta med ett stycke som fler bör ha med sig i bakhuvudet för att förstå allvaret.
Då dagens krigsorganisation i grunden inte är utformad och dimensionerad för att möta ett väpnat angrepp finns på kort sikt stora begränsningar, särskilt vid händelseutvecklingar som kan uppstå snabbt i ett försämrat omvärldsläge och vid högre konfliktnivåer.
Försvarsmaktens budgetunderlag 2022 bilaga 1, s. 41