Begreppet lojalitet är djupt förknippat med Försvarsmakten och dess personal. I Försvarsmaktens skrivelse ”Vår militära profession” står det att läsa; ”Den militära professionen har en stark lojalitet och solidaritet mot landet och uppdraget”[1], vidare står det att personalen är lojala med uppdraget när de löser sina uppgifter vilket i sin tur skapar pålitlighet då individen är ”lojal med uppgiften” och följer regler. Av elva (11) omnämningar av lojalitet i dokumentet, fokuserar sju (7) på lojalitet kopplat till ”uppgiften” och övriga delat mellan lojalitet mot samhället och medarbetare. Just lojaliteten mot varandra och uppgiften är återkommande i samband med Försvarsmaktens värdegrund.[2]

Lojalitet och pålitlighet är begrepp som Försvarsmakten även bygger sin säkerhetsprövning kring. För att kunna placeras i en säkerhetsklass, vilket anställning i Försvarsmakten kräver, måste individen bedömas vara pålitlig och lojal.[3] Något som aktualiserats efter turerna kring den ”falske officeren”. Lojalitet är en återkommande egenskap i rekryteringsannonser till olika befattningar. I tidigare författningsdokument skulle den sökande bedömas lämplig ”särskilt avseende lojalitet i förhållande till grundläggande demokratiska principer, pålitlighet och laglydnad”[4] för att få gå vidare i antagningsprövningen till officersyrket. Numera vilar uttagningen på att den sökande har säkerhetsprövats enligt säkerhetsskyddslagen vilket bedömer individens lojalitet mot de säkerhetsintressen som finns.

Som medarbetare i Försvarsmakten är det centralt att vara lojal mot de intressen som säkerhetsskyddslagen syftar till att skydda – exempelvis Sveriges nationella oberoende och demokratiska statsskick.[5]

Handbok Säkerhetstjänst – Säkerhetsprövning

Men samtidigt som Försvarsmakten kan tyckas ha en tydlig definition av lojalitet, och hur den passar in i verksamheten, finns det utrymme för problematisering kring begreppet. Därav att det just nu pågår en avhandling kring just lojalitet på Försvarshögskolan.[6] För samtidigt som Försvarsmakten betonar lojaliteten mot uppgiften, kan den komma i konflikt med lojaliteten mot såväl kamrater som chef. Inte sällan är det just lojalitet mot chefens beslut som lyfts fram som ett mätvärde för hur lojal en soldat eller officer är. Det är här det kan bli rörigt gällande lojaliteten som begrepp. Som chef företräder en person myndigheten i arbetsgivar-rollen. I JO-beslutet kring en officers deltagande i debatten på sociala medier behandlas just lojalitetsplikten som en arbetstagare har mot arbetsgivaren.[7] Detta ställer krav på att arbetstagaren utför arbetsuppgifter såsom arbetsgivaren beslutar om. Det ställer däremot inte krav på att tjänstemannen måste hålla med om beslutet. Vilket troligtvis är den typ av tjänsteman som samhället förväntar sig. En person, som trots personliga åsikter, följer de beslut och förordningar som styr den offentliga verksamheten. Det vill säga det som vi bygger vårt rättssamhälle på, att alla är lika inför lagen.

Efter det uppmärksammade inlägget ”Öppenhet, Resultat, Ansvar – mer än bara allmänt tyckande”[8] på myndighetsbloggen ”Försvarsmakten kommenterar”, var det en del som lyfte på ögonbrynen och undrade vad som egentligen åsyftades. Det gick att tolka att det inom myndigheten fanns en motsättning i att vara lojal mot beslut, och kunna debattera dem. Efter att Dagens Nyheter skrivit en artikel om inlägget[9] kom det ett klargörande från kommunikationsdirektören.[10] I det inlägget återkommer uttalandet att ”när uppgiften ska lösas och chefen fattat beslut är det viktigt att personalen är lojal mot beslutet”. Kommunikationsdirektören förefaller helt enkelt egentligen bara återge vad skrivelsen ”Vår militära profession” säger om var personalens lojalitet bör ligga. Vad som rör till det något är att det budskapet kopplas samman med de diskussioner som förs på sociala medier, framförallt att det i sig fokuserar på att debatten anses vara ”onyanserad” och ”många gånger ur en negativ aspekt”.

Det är en sak att trycka på att underställda ska vara lojal mot beslut för att undvika suboptimering inom organisationen. Det har stötts och blötts tidigare, vilket aktualiseras varje gång förändringar införs ”top-down” inom Försvarsmakten och förbanden blir motsträviga. Detta ska däremot inte klumpas ihop med debatten som sker runt omkring dessa beslut. Även om det kan tyckas vara ”allmänt tyckande” och gnäll när det framförs klagomål på beslut, utan förslag på lösningar, är det inte att likställas med att personalen inte är lojal mot beslutet. Diskussionerna i sig kan leda fram till ett förslag på lösning där det militära kollektivet tillsammans hittar en lösning. Den gamla devisen med ”kom inte med problem till chefen, kom med lösningar” gäller fortsatt, däremot kommer dessa lösningar inte ur tomma intet. Dessa kommer genom problemformuleringar och diskussioner internt inom den egna gruppen. Skillnaden numera är att mycket av den diskussionen har flyttat från grupplogementen och fikarummen, ut på internet. Detta innebär inte bara att tidstempot från problemformulering till förslag kortats ner. Det innebär även att förslag på lösningar kan vara underbyggda av erfarenheter från flera försvarsgrenar och förbandstyper, vilket skapar en ”bottom-up”-process som kan vara lättare för personalen att förstå och tillämpa.

Militära beslut i strid måste fattas snabbt, kräver direkt lydnad och det finns inte utrymme för förklaringar. Det är sin sak och något de flesta sannolikt kan förstå. Beslut i den daliga förvaltningen däremot är motsatsen. Det kräver eftertänksamhet och att personalen förstår varför exempelvis prioriteringen av tilldelad utrustning ser ut som den gör. Öppenhet, Resultat och Ansvar ska genomsyra hela organisationen, det innebär även att den högsta ledningen behöver ta ansvar för att besluten är väl underbyggda och öppenheten för att personalen ska kunna förstå på vilka premisser besluten är fattade. En typ av informationsspridning som mycket väl kan förekomma mycket av den negativa diskussionen. Därigenom kommer resultatet lite av sig självt.

[1] https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/vart-uppdrag/underbilaga-1-1-fm2025-1597-7-fmsi-2015-a1-var-militara-profession-med-var-vardegrund.pdf

[2] https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varderingar-och-vision/forsvarsmaktens-vardegrund/

[3] https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/handbocker/h-sak-sakprovn-2017.pdf

[4] https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/lagrum/upphavda-foreskrifter/ffs-2012-2-officersforordningen.pdf

[5] https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/handbocker/h-sak-sakprovn-2017.pdf

[6] https://www.fhs.se/arkiv/berattelser/2018-01-29-lojal-in-i-doden.html

[7] http://www.jo.se/PageFiles/14519/245-2018.pdf

[8] https://blogg.forsvarsmakten.se/kommentar/2020/01/31/oppenhet-resultat-ansvar-mer-an-bara-allmant-tyckande/

[9] https://www.dn.se/nyheter/forsvarets-budskap-om-oppenhet-far-kritik/

[10] https://blogg.forsvarsmakten.se/kommentar/2020/02/04/klarlaggande/