Den här selen införskaffade jag för ett par år sedan som ett komplement till övriga stridsvästar. Det fanns i huvudsak två (2) anledningar. För det första var det dags för en beige väst, för det andra ville jag ha en komplett väst som var färdig. Det senare för att spara tid från att jaga tag i rätt fickor och testa olika konfigurationer.
Valet föll på London Bridge tradings (LBT) 1961G. Själva grundmodellen 1961 har funnits under en längre tid och utvecklats i olika versioner beroende på vad användaren är ute efter. Den största skillnaden mellan modellerna är dragkedjan i mitten samt knäppspännen för axelremmarna.
Fakta (från tillverkaren)
Four M16-2 magazine pouches, flaps with hook and loop closure
Two radio pouches with ¾” webbing and side release adjustable closure and reinforced outside corners
Two pouches for night vision goggles/5590 batteries, flaps with hook & loop closure, removable elastic closure, located in front of radio pouches
Two additional utility/fragmentation grenade pouches on the outside of NVG/battery pockets with webbing and side release closure for added security
Interior pocket with elastic loops and hook & loop closure for storage of spare magazines
Padded, adjustable shoulder straps with side release for attachment of backpack (not included)
Rear horizontal shoulder strap with adjustable hook and loop
Elastic and hook and loop closure on shoulder straps guide antenna wires/hydration bladder hose/additional modular web attachment points on closure
Seven inch zippered split front closure with mesh pockets against body for flotation aid (sold separately), additional flex cuffs, or document storage
Removable holster sold separately.
Measurements: 41″ L x 6″ W x 25″ H
Weight: 3 lbs.
Om västen
Precis som de flesta andra stridsvästar ute på marknaden är den här sydd i cordura. Färgen ”Coyote Tan” motsvarar sandfärg med inslag av brunt. En nyans som fungerar ypperligt i exempelvis Afghanistan. Jag har länge varit en ”anhängare” LBT och deras produkter. Precis som med Eagle Industries, tycker jag att det de producerar andas kvalité. Den här västen har inte gjort mig besviken då den har åldrats med värdighet under de senaste åren. Jag ska villigt erkänna att jag var lite nervös inför den första sjukvårdsutbildningen med västen då jag sett en hel del västar som slitits sönder av allt dragande. Framförallt när axelremmarna bara sitter fast med sticklås på baksidan. Trots min nätta vikt på 120kg med stridsutrustning har sömmar och remmar förblivit hela.
”Less is more”
En väst med enbart fasta fickor kan ses som en begränsning. Jag ser det snarare som en vänskaplig knuff och en utmaning. Precis som vid packning av ryggsäcken inför marsch, gäller det att bara få med sig det absolut nödvändigaste i stridsvästen. Eftersom det är lätt att falla i ”bra att ha”-fällan, är en fast begränsning i fickor ett sätt att minska risken för att bli överlastad. Som jag tidigare poängterat anser jag istället att soldaten bör sträva efter att ha med sig så lite som möjligt kopplat till uppgiften som ska lösas. Genom att minska antalet prylar man bär på, minskar vikten och på sikt ökar stridsvärdet under längre perioder.
Trots att det är begränsat antal fickor på västen har tillverkaren slängt in ett par smarta lösningar för att, inte bara kunna få med sig essentiella prylar, utan även hålla dem separerade från varandra. På så vis undviker vi ”matkasse”-effekten som jag anser att man annars lätt kan få med vanliga flerbruksfickor.
Utanpå magasinsfickorna är det påsytt mindre fickor som kan hålla utrustning som IR-strobb, kompaktkamera, multiverktyg och ficklampa. Brukaren får alltså möjligheten att bära med sig småprylar som blir lättåtkomliga utan att för den delen bli för ”bulkig”. För att säkerställa att användaren inte tappar något ur dem finns det mindre flärpar att dra över för att säkra utrustningen.
Rörelsehindrande är inget som den här västen kan anklagas för att vara. Inte ens med kroppsskydd undertill får jag känslan av att vara hindrad i mina rörelser. Vilket är ett stort plus om man arbetar i och kring fordon. Min erfarenhet med den här västen sträcker sig över personbilar, GW samt RG32. I dessa fordon upplever jag egentligen aldrig några problem med att ta mig in eller ur. Västen sitter tillräckligt högt på kroppen för att frigöra utrymme för bälte, samt undviker tryck på ovansidan av låren. Inte heller vid framförandet av dessa fordonstyper upplever jag att västen hindrar mig som förare. Istället känns den helt naturligt utformad för den här typen av verksamhet.
Ett annat smakfullt trix som västen bjuder på är små batterifickor som sitter i inuti locken samt undertill de större ”flerbruksfickorna”. Min första tanke när jag såg dem var att de inte kommer hålla någonting kvar efter att rumlat omkring i skogen. Jag fick se mig motbevisad och än idag håller de sin spänst. Dessa rymmer två (2) stycken AAA samt två (2) 123A. Eftersom det finns totalt fyra (4) stycken fickor av den här typen på västen anser jag att de initiala batteribehoven för olika tillbehör täcks gott och väl.
Avslutningsvis
Jag gjorde en chansning när jag köpte den här riggen, en chansning som visade sig gå hem. Västen är lätt att justera, även med kroppsskydd under. Till skillnad från vanliga ”chestrigs” är den här lättare att ta av och på tack vare dragkedjan i mitten, det vill säga att . Nackdelen med dragkedjan är att jag saknar någon form av låsning längst ner för att verkligen säkerställa att den inte går upp. Dragkedjan är däremot av grövre modell vilket bidrar till att den inte spricker upp, till skillnad från de dragkedjor vi dragits med på vissa bärsäckar.
Det här är en väst för dig som letar efter ett färdigt koncept som generisk skyttesoldat. Västen är först och främst utformad för soldater som bär automatkarbin. Flerbruksfickorna är inte tillräckligt stora för att rymma kassetter till kulspruta 90.
Förvaringsmässigt tar en tom väst ytterst lite plats i en ryggsäck, vilket är positivt när utrustning ska skeppas till ett insatsområde. Såväl packvolym som vikt hålls nere till ett minimum.
Jonas Eriksson
Ingen som ifrågasätter inom FM eller kör du pmc?
Märkligt att FM inte kan komma med bra saker.
Köpte själv en chest rigg i slutet på 90 talet som var från brittiska SASS, liknande Arktis ltd. Satt perfekt när man var ute på övning. Tyvärr började det knorrar i leden och man försökte stoppa oss som köpt från att använda den. Detta var inom HV. Man försökte bli av med oss också då man inte välkomnande att vi ifrågasatte vissa saker etc.
Köpte senare en snigel ”gördel” hög men var inte alls bra och satt för långt ner, gick inte att ljustera upp mer heller och då är jag 1.80 och 85 kg.
Också i slutet på 90 så tog jag en benrem från M59 uniform och satte runt kolven och fäste remmen i. Ingen som gnällde mer än på en FBU kurs. Idag är typ samma system på Ak4 där man numera fäster en rem just runt kolven på typ samma vis.. Hahaha
Ja utvecklingen går inte fört inte…