Vid det här laget har det antagligen inte undgått dig att den efterlängtade och omdiskuterade rapporten från Försvarsberedningen har offentliggjorts. Dagarna fram till dagen för offentliggörandet har kantats av olika politiska utspel gällande finansieringen och det har varit diskussioner om bilagor och formuleringar som alla partier inte står bakom. Nu är rapporten signerade av fyra (4) partier (S, V, MP och SD) medans övriga partier valt att stå utanför. Men vad är poängen med försvarsberedningens rapport? Och hur påverkar den dig som tjänstgör eller har ambitionen att tjänstgöra i Försvarsmakten?

Försvarsberedningen

Först och främst behöver vi klargöra vad försvarsberedningen är för något, och vilken uppgift den har i det svenska politiska systemet.

Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Strävan är att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska utformas. Med utgångspunkt i bland annat försvarsberedningens rapporter utformar regeringen sina förslag till riksdagen.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsberedningen/bakgrund/

Beredningen består av representanter från samtliga riksdagspartier, totalt tretton (13) stycken. Därutöver finns representanter från utrikes-, försvars-, finans- och justitiedepartementet samt Försvarsmakten, FMV och MSB. Utöver det tillkommer ett sekretariat som har den gedigna uppgiften att dokumentera och författa rapporten. Syftet med att alla partier är inblandade är att hitta en linje som samtliga, eller i alla fall majoriteten av, partier ställer sig bakom och därmed kommer kunna godkänna i en senare proposition.

Uppgiften beredningen fick av regeringen var att skapa ett beslutsunderlag för den fortsatta inriktningen av försvaret, ett beslut som regeringen kommer fatta 2020. I anvisningarna styrdes beredningen till att behandla en rad olika punkter.

Enligt regerings anvisningar ska Försvarsberedningen:

med utgångspunkt i en analys av den internationella utvecklingen redovisa sin bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och sammanhängande konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik,

utgående från behoven vid höjd beredskap och ytterst i krig lämna förslag för fortsatta inriktning av totalförsvaret (militärt försvar och civilt försvar) för åren 2021–2025 samt särskilt belysa den fortsatta utvecklingen av en sammanhängande planering för totalförsvaret,

beakta för totalförsvaret relevanta delar av den bredare komplexa hotmiljö som präglar säkerhetspolitiska kriser såväl i fredstid som vid höjd beredskap inklusive så kallad hybridkrigföring,

belysa krigsorganisationens och den militära förmågans relevans i såväl det nationella försvarsperspektivet som rörande möjligheten att delta i internationella fredsfrämjande insatser givet den säkerhetspolitiska utvecklingen samt särskilt belysa behovet av försvarsförmåga på Gotland,

analysera behovet av att utveckla försvarsunderrättelseförmågan samt utveckla plattformen för cyberförmågan i Försvarsmakten

beakta förmågeutvecklingen i omvärlden och konsekvenser för krigsorganisationen samt beakta utvecklingen av de försvarssamarbeten Sverige deltar i och då särskilt redovisa ytterligare fördjupat samarbete med Finland,

lämna en inriktning för det civila försvaret och beakta och analysera ambitionsnivåer för olika beredskapsåtgärder gällande bland annat skydd av samhällsviktig verksamhet och infrastruktur, befolkningsskydd, försörjningsfrågor, psykologiskt försvar och påverkansoperationer samt samverkan och koordinering inom totalförsvaret,

behovet av att säkerställa ambitionen i bredare säkerhetspolitiska frågor inom ramen för förtroendeskapande åtgärder och initiativ inom rustningskontroll med mera,

redovisa möjliga effektiviseringar och konsekvenser av förslagen inklusive kostnader samt föreslå hur dessa ska finansieras och effekterna för krigsdugligheten.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsberedningen/beredningens-anvisningar/

Inför försvarsbeslutet 2020 kommer Försvarsmakten och FMV att analysera rapporten för att bedöma kostnaden samt huruvida beredningens förslag överhuvudtaget är genomförbara. Därefter när dessa underlag är färdiga återstår det för regeringen att under 2020 författa en inriktningsproposition.

Inriktningspropositionerna för försvaret löper under femårs-perioder, det vill säga att den kommande propositionen kommer att gälla under perioden 2021 till 2025. I propositionen kommer regeringen föreslå dels inriktningen på Försvarsmakten, vilka uppgifter och målsättningar som myndigheten ska ha under perioden, samarbeten med andra nationer, hur organisationen ska se ut och framförallt, vilka ekonomiska ramar som gäller. Det är däremot viktigt att komma ihåg att detta är en proposition. Det som krävs är att riksdagen godkänner regeringens förslag för att det ska bli verklighet. Det vill säga, den proposition som kommer nästa år kan se annorlunda ut än försvarsberedningens förslag beroende på vilket stöd regeringen försöker få för att kunna driva igenom sitt förslag.

Därefter när beslutet är fattat åligger det Försvarsmakten att genomföra de eventuella förändringar som framförs i beslutet. Under perioden till nästa beslutsperiod kan det, som det blev under den här perioden, uppstå situationer där extra medel behövs tillföras vilket i sådana fall kommer kräva ett nytt politiskt beslut från riksdagen.

Sammanfattning

Oavsett vad du tycker om försvarsberedningens rapport är det just nu enbart ett förslag. Det är egentligen inte förrän när regeringen lägger fram sin proposition som vi får veta vad regeringen vill genomdriva, och var eventuella nya regementen kommer upprättas. Det är även då vi får svart på vitt hur den ekonomiska ramen kommer se ut.